Radioaktiviteten har sin naturliga plats i det mänskliga skräckkabinettet i egenskap av en lukt- och ljudlös, osynlig strålning som hela tiden omger oss, men vars mer skadliga former kan orsaka oerhörd förstörelse.
Axel Boman och Kristofer Hagbard har med The Radioactive Orchestra, en sammanslutning av fysiker och musiker på KTH samt tekniker från företaget Kärnkraftsäkerhet och Utbilning, konverterat radioaktivt sönderfall till musik. Bland annat finns stycket ”Rubidium88 & Cobalt60” att lyssna till på Youtube:
http://www.youtube.com/watch?v=GQxOC_BK9bs
Rubidium (Rb), med ett ytskikt av en oxid. Foto: www.firedistrict23.com
Kobolt (Co). Används för både strålbehandling mot cancer, blått färgämne i glas, men också till sk ”smutsiga bomber”. Foto: wikimediacommons
I korthet fungerar det så här: Isotoper, som vi alla minns från skolans kemilektioner, är olika former av samma grundämne, där antalet protoner i atomkärnan är densamma, men där antalet neutroner är olika. När isotopen återgår till sitt stabila tillstånd genom radioaktivt sönderfall, sänds energi ut. Energinivåerna mäts i keV (kiloelektronvolt) och vid musikskapandet översätts de till noter med olika tonhöjd.
Kraftwerk. Foto: www.cleavelin.net
Resultatet är en slags experimentell synthmusik, inte helt utan associationer till gruppen Kraftwerk, som ju redan har avhandlat temat radioaktivitet på bl a albumet Radioactivity. På det här sättet kan man också få en bild av denna strålning, som hela tiden omger oss och även går rakt igenom oss, men som också skapar så stor oro och skräck. Radioaktiviteten, som har tillfört mänskligheten så mycket gott, men som även på grund av både den mänskliga naturens beskaffenhet och andra olyckliga omständigheter, tillfört mycken skada.
(Apropå det så är det 100-årsjubileum med anledning av att Marie Curie fick sitt andra nobelpris, denna gången i kemi…det blir ett annat inlägg om det.)
Länk till en KTH-sida där man själv kan skapa sin egen isotopmusik:
http://www.nuclear.kth.se/radioactiveorchestra/
Ny Teknik:
http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article3270362.ece
Vad hände med Swing It Magistern?