Mollipect frälste mig föga. Istället blev jag hemsökt av nässelfeber, som jag tidigare nämnt. idag ringde jag så läkaren och bad om en annan hostmedicin. Han tyckte inte att vi skulle testa något mer nu, men jag fick Cetirizin Hexal för den allergiska reaktionen. Så många olika läkemedel som jag ätit i år har jag knappt stoppat i mig under hela min livstid. En bransch att investera i?
Nåväl, nässelfebern börjar ge sig, verkar det som. I mina mörkare stunder hann jag redan föreställa mig sex veckor av spetälskhet och klåda. Jag hoppas nu att jag äntligen ska kunna bli frisk.
Foto: HM
Apropå nässelfeber kommer ju Versaces kollektion för HM ut i butikerna 17/11. Jag vill ha i runda slängar två tredjedelar av allt som finns att köpa i den. Men jag är tveksam till att åka in till stan i svinottan för att köa med andra hysteriska kvinns för att sedan delta i galenskapen inne i butiken. Jag får se hur det blir. Dessutom är det samma dag som upphängning av våra verk ska ske på Galleri Kocks…
Foton HM
Versace är lite samma eurokitschiga andas barn som min älskade Roberto Cavalli. Men båda märkena representerar en sorts stilfull kitsch. Cavalli har dessutom ett extra stänk av konstnärlighet i sig.
Dags att köpa aktier. Några tusen i läkemedelsbolaget som tillverkar Mollipect, ytterligare några tusen i den som framställer antidosen, och till sist ett gäng i HM. Om Cavallis kollektion blev en kioskvältare, tror jag Versaces kommer att bli en sån där ångvält som kan förstöra hela butiker. Lite badwill kan hela kedjan tåla så när de hittar någon kvävd tonårstjej som blivit kvar under en monter kan man ju investera i Aftonbladet. ”Hånet mot tonårskonsumenterna”, ”Den döda tonårstjejens kompis berättar” och många fler rubriker kommer också att sälja lastbilslaster med tidningar. Lyckan är gjord, jag förstår äntligen ekvationen.
:D :D :D