Idag blev det äntligen av, vi fick se den omtalade utställningen på Moderna Museet. Först en rejäl lunch på Atrium på Nationalmuseet, som sig bör. Bra nivå på blodsocker och med mängder av delikata nyttigheter i magen orkar man kulturkonsumera mera kvalitativt.
Läckerhetsbordet på Atrium
Så mycket godis, så lite magsäck…
Atrium är inhyst i en gammal ljusgård
Två exemplar av Katedralen i Rouen fanns till beskådan. Nice!!
Famösa penseldrag
Ljuset filtrerat genom ett konstnärsöga och -hjärna och översatt till penseldrag
Det var en hel del folk även idag, men bara en bråkdel av lördagens folkvandring…
Turner, ”Skugga och Mörker – Syndaflodens Afton”
Även djuren har drabbats av Syndafloden…
Förevisning av Twombly
En övergiven och utstött Napoleon i en tavla av Turner. En liten pappersbåt verkar flyta nedanför hans fötter i vattenpölen…
Jag är glad att de två Katedralerna fanns med, jag ville verkligen se någon av dem i verkligheten. Turner är sannerligen ett geni i sin behandling av ljuset och i flera av Monets verk synd influenserna från honom mycket tydligt. Särskilt tänker jag på målningen av Parlamentsbyggnaderna i London (som jag nu inte råkade fånga på bild…)
Monet, ”London – Houses of Parliament”. Foto: worldgallery
Turner var så mycket före sin tid att det är ganska förvånande att han togs så väl emot och lyckades, som ganska få konstnärer, att dö som en förmögen man. Jag antar att konstklimatet i London var ovanligt öppensinnigt när det begav sig. Turner förebådade ju impressionismen och Monet är en naturlig fortsättning. Var Twombly passar in i kedjan är inte lika tydligt, visst har han inspirerats av t ex Turner, men hans konst följer ingen tradition av att undersöka ljuset och de intryck en betraktare har. Hans måleri är snarare det man kallar ”actionpainting”, där man fångar en rörelse i sitt verk. Twombly har sina poänger men jag skulle hellre sett en separat utställning med honom och tycker att han omotiverat har ympats in mellan de stora mästarna.
Det var riktigt roligt att se så många fantastiska målningar på samma gång här hemma i Sverige. Mycket trevligt var också att det inte var en sådan infernalisk folkvandring som i lördags, man fick bra med plats att beskåda verken även på nära håll.
Vackra Stockholm sedd från Skeppsholmskyrkan…
Den snygga stenbeck-granen…
Amiralitetshuset till vänster. Här ska Benny Andersson ha sin studio. Slussen rakt fram.
Jag och moderskan bredvid en märklig bytta. Sjunkmina är föreslaget, men varför har den en liten dörr? Är det någon som bor där? Är det någon form av ångbastu för gnomer? Frågetecknen hopar sig…och vad är de två krokarna högst upp till?
Proffsposörerna
Jag och den famösa Slussen i bakgrunden…
Strandvägen
Grand Hôtel och Nationalmuseet
Dagens kulturupplevelser smärtfritt avklarade.
En delikat konstupplevelse som alltid när du är med, men en sak lämnade mig förbryllad. Twombley? Monet och Turner var precis så durkdrivna som man hade intrycket av, ja Turner kanske till och med mer så, men Twombley var bara…..ja halvbra i bästa fall och ganska sällsynt så. Nej, istället fick man se halvmediokra bildskapelser som många gånger saknade både djup och mening där Monet och Turner däremot gick från klarhet till klarhet. Tekniken kanske var det enda som förenade de tre men vad hjälpte det, Twombley var fortfarande en halvdan målarkludd med marknadsföringskrafter i ryggen som hette duga. Att några investerare i New York har bestämt sig för att driva upp priserna på sina egna verk genom att ta till denna beprövade metod, hjälper inte upp hans konstnärskap som fortfarande var halvuselt.