Kakan & Julia. Foto: Fredrik Etoall
…på temat mansförakt inom feminismen skulle man kanske kunna säga. Män får ju numera, som vi vet, beskrivas hur som helst i media. Det är tillåtet och till och med påbjudet i vissa kretsar, enligt någon form av antagen slå-ur-underläge-princip att driva med, håna, förlöjliga män i alla möjliga sammanhang. Mansföraktet är aldrig långt borta när moderna feminister uttalar sig.
Jag bläddrade i förra veckans Nöjesguiden (hen-numret) och snubblade över en intervju med humorparet Kakan & Julia. Jag hade ingen aning om vad dessa damer sysslar med, men kunde upplysa mig själv medelst nätet om att säsong två av deras humorserie Kaka på Kaka nu sänds i SVT Play med premiär på kvinnodagen. Jag har inte sett något av detta, det kanske är bra, det kanske är uselt, men feministisk och rå humor finns med i beskrivningarna.
I intervjun svarar Kakan på följande sätt på frågan ”vilka är era idoler?”:
”Åh nej, jag får ju inte uttala mig partipolitiskt. Men okej: Valerie Solanas, Andrea Dworkin och min morsa. Min mamma är fattig arbetarklass från Trollhättan. Hon är undersköterska, har jobbat natt och tagit hand om mig och min syster. Hon har en man också men män är ju typ som utvecklingsstörda barn, så bara det blir ju en kamp i sig. För mig är det ett under att kvinnor överlever och inte tar livet av sig i den här fula, fula världen vi lever i.”
Onekligen en tillspetsning av vardagsvokabulären med ”gubbar” och ”gubbslem” etc som frodas snart sagt överallt. Anses sådant här som fräscht och modigt inom den moderna feminismen? Vilka underverk för jämställdheten uppnår man med attityder som dessa?
http://nojesguiden.se/artiklar/doskalle-masterligt-moter-kakan-julia
http://stockholm.etc.se/nyhet/antifeministernas-pub-fick-besok Se det här
Maria Sveland visar bara igen vilken inskränkt person hon är. Många av dessa feminister kan också fundera på sina bagage och sin egen attityd till männen. När det kommer till statistik och vetenskaplig beskrivning av verkligheten bör de lämna det till andra än genusvetare eller de som pysslar med feministisk teori, två ämnesområden som utgår från ett förkastande av den traditionella vetenskapen. Har man upphöjt en 50/50-fördelning mellan könen inom alla områden i samhället till definition på jämställdhet, har man samtidigt frångått individens fria vilja och upphöjt en ideologi över densamma. Eller kan man bara inte matematik? Om bara säg, 30 % av de sökande till en viss utbildning/ett visst yrke/ eller dylikt består av det ena könet, mot vem är det då diskriminerande att införa en 50/50-fördelning? Dagens hemuppgift.
Pingback: Dramaten, Strindberg och härskartekniker | Susanna's Crowbar
Pingback: Kakan Hermansson igen | Susanna's Crowbar
Pingback: Kakan om våldtäktskulturen | Susanna's Crowbar
Pingback: Kakan Hermansson i farten igen | Susanna's Crowbar