Ingrid Hedström. Foto: Lotte Fernvall
Ingrid Hedström saknar ”kvinnofrågorna” i politiken. Jag antar att det för henne inte räcker med jämställdhetsfrågor, som snart sagt alla verksamhetsplaner både i politiken och i näringslivet är späckade med. Det saknas sannerligen inte kvinno- och tjejsatsningar, sådana finns överallt. Vi med kvinnligt kön antas ju som bekant behöva ”lyftas fram” och ”uppmärksammas” lite extra, i alla sammanhang. (Vilka signaler sänder detta eviga curlande till t ex den uppväxande generationen? Att tjejer inte kan för egen maskin, att de måste speciellt hjälpas för att de ska klara av någonting?)
http://www.dn.se/nyheter/ingrid-hedstrom-markligt-tyst-om-kvinnofragor-i-politiken?a=
Nu är den eviga frågan om kvotering i bolagsstyrelser på tapeten. Kvinnors andel av de med relevanta, akademiska examina ökar stadigt. Inom ekonomi och juridik är kvinnor väl representerade bland de utexaminerade, inom juridiken snart i majoritet. Inom tekniken ligger antalet kring 30 % och där verkar andelen inte öka på samma sätt. Till skillnad mot de rådande tankegångarna inom jämställdhetsexpertis (genusvetarna), tror jag inte att detta måste bero på att män förtrycker kvinnor. Kvinnor kanske inte är lika intresserade av teknik. (Och här anser jag inte, som genusvetarna, att kvinnor och män ska med olika insatser och ingripanden formas till att välja exakt lika, 50/50 % är ju, som vi känner till, definitionen på jämställdhet enligt samma experter.)
Varför är den kvinnliga representationen i bolagsstyrelserna så liten trots att individer med formell kompetens finns? Jämställdhetsexpertisens svar är det vanliga: patriarkala strukturer. Det svaret kan ifrågasättas med tanke på att de patriarkala strukturerna är en GRUNDFÖRUTSÄTTNING i den genusvetenskapliga ”forskningen”. Det är ett grundfaktum, som man sedan med olika, passande metoder ägnar sig åt att bevisa. I den genusvetenskapliga forskningen har man också en uttalad ambition; forskningen ska främja ”jämställdhet” (50/50-fördelning överallt). Den är alltså på intet vis en forskning som ens försöker vara neutral eller objektiv.
Vem skulle, på ett vetenskapligt sätt, kunna utföra en studie om varför det inte finns fler kvinnor i bolagsstyrelser? Någon som kan vara öppen för även oväntade svar som att kvinnor kanske prioriterar annorlunda? (Percy Barnevik hade kvalitetstid med sina barn i sin limousine till Arlanda när det begav sig.) Det kanske inte finns så många kvinnor som är beredda att prioritera bort familjelivet i det närmaste helt. Sådant här kan inte genusvetenskapen studera, eftersom man redan har bestämt sig för att könet är en social konstruktion. (Som en inflikning; enligt deras egna teorier skulle en biologisk kvinna som beter sig som Percy Barnevik vara en socialt konstruerad man, hon skulle ”göra” man.) Kvinnor kanske inte har som en stark prioritering att sitta i bolagsstyrelse. Att vänstern dessutom försöker stigmatisera inköp av t ex städtjänster hemma gör väl inte det hela lättare. Angående kvotering vore det helt fel att tvinga in folk i olika sammanhang. Kvinnorna får dras med kvotstämpel, bolagen kan få lätt motvilliga styrelsemedlemmar…det måste finnas bättre vägar att gå. (Varför startar så få kvinnor företag som blir börsnoterade?)
Varför drar jag då in genusvetarna i det här? Jo, det är därifrån definitionen på 50/50 %-fördelning mellan kvinnor och män inom alla samhällsområden härstammar. Enligt jämställdhetsexpertisen (som rekryteras bland genusvetare) spelar nämligen människors fria vilja ingen roll, de bör fördela sig enligt denna 50/50-modell. Innan dess har vi inte jämställdhet och fram tills dess har man säkrat sina positioner.
Ursäkta för smårörigt inlägg. Detta är ett stort ämne, jag har knappt vaknat och har småbråttom…
För en säg fysiker är teoribygget ett öppet kapitel där ingen kan säga vad resultatet blir förrän resultatet föreligger och är läsbart. För en genusvetare är däremot resultatet utläsbart redan innan man har skapat ett teoribygge och resultatet är alltid detsamma – det är de patriarkala strukturerna som ligger bakom. Så om det är fotsvamp det handlar om så är genusvetaren där och har en teori om hur fotsvampen hänger ihop med just dessa patriarkala strukturer – seriöst så in i helvete med andra ord. Också feminister är av samma mening, i själva verket hänger de två ihop och den ena står för den så kallade forskningen och den andra för argumentationen och framförandet. En svensk feminist är tyvärr bland det minst seriösa vi har i samhällsdebatten av idag tyvärr, det ger nämligen en dålig klang åt de mer seriösa krafterna och därmed har det gjort hela debatten en stor otjänst. De seriösa krafterna som dessutom baktalas med allehanda härskartekniker som förlöjligande, som man gjort med Per Ström och facebook-sidan Vita Kränkta Män.
Det blir tyvärr inte bättre av att man försöker göra det oseriösa seriöst, genom att föra in feministiska dimensionen på ”fina” tidningar som DN. Oseriöst är oseriöst, det kan ingen ändra på. Skrota den Södermalmska formen av feminist-fascism och pk-kotteri, det är ingen som längre kan ta sådana som Ingrid Hedström, Nina Björk eller Maria Sveland på allvar tyvärr. Inse, ni är bortgjorda och ni föll på eget grepp. Den dagen jag hör lite mer seriositet från er sida ska jag lyssna, men som det nu är måste man tillhöra de hjärntvättades skara för att över huvud taget kunna lyssna på de argument ni kommer med. De saknar, precis som allt annat i den här världen, kontakt med verkligheten.