Var är alla galor, kampanjer, insamlingar och jippon kring den vanligaste cancerformen, prostatacancer? Hela oktober finns rosa bandet överallt och det är bra att bröstcancer uppmärksammas, men varför inte ett knyst om prostatacancer? Varför bryr man sig inte om denna sjukdom som genererar både lidande och i värsta fall död?
För något år sedan minns jag att det fanns även blå band att köpa och att det förekom viss kampanjverksamhet, varför inte längre? Värderas mäns liv och lidande lägre än kvinnors i vårt samhälle?
http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Prostatacancer/
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Prostatacancer/
Håkan Florin, själv drabbad, skriver om sitt liv med sjukdomen på bloggen:
Tack för att du bryr dej. Vi är några få som kämpar för att vi ska synas. Vi kommer att lyckas det tar bara lite tid. Vill du och andra läsa hur det går för mig kan ni läsa på bloggen http://www.hakanflorin.blogg.se
Jag förstår inte varför det är en sådan snedfördelning av uppmärksamheten. Det är ju inte bara kvinnodominerade sektorer i samhället som uppmärksammar bröstcancer, i stort sett ALLA gör det, så varför inte prostatacancer? Det är starkt av dig att driva på frågan och hantera sjukdomen samtidigt! Jag önskar dig all lycka till!
Tyvärr är det så som jag skriver i många insändare. Kom ut ur garderoberna gubbar, det är där problemet är.
Vilken gubbe tar upp ett så skamligt ämne i ett styrelserum. Tyvärr och jag kan förstå det. Om man måste ha blöjor och inte får pillesnoppen att fungera skriver man kanske jnte i sitt CV.
Men de borde tänka om, de flesta har ju satt söner till världen där har vi gubbar ett stort ansvar.
Vill man ha jämlikhet får man flytta till Åland, där förstår dom vad det handlar om. Vi ska gå sida vid sida i kampen mot cancer
Jag kan föreställa mig att det måste vara svårt att tala om eller ens berätta, men det är ju väldigt många som drabbas och det vore ju bra om fler både kunde ge och få stöd. Absolut ska vi alla stå sida vid sida mot dessa hemska sjukdomar!
Äsch, oss män är det väl inget att bry sig om. Vi är ju bara till besvär.
Ja, det är väl vad den inskränkta och högljudda feministmaffian verkar anse. Man kan ju undra varför det inte hörs ett pip om detta nu från de leden. Feminismen påstås ju kämpa för jämställdhet och även bry sig om männen. Jag antar att allt är i sin ordning enligt dem; massiva kampanjer överallt för en sjukdom som främst drabbar kvinnor, ingenting för en som drabbar (ändå fler) män.
Varför kan man inte slå ihop kampanjerna? Eller är det så illa som det verkar på t ex Plan Sverige, att propaganda som handlar om flickor/tjejer ger mer utslag än en om killar/män? (Har vi drillats till att tänka att det enbart är kvinnor det är synd om eller som kan behöva hjälp och stöd?)
Pingback: Hej grabbar! « Rockis månadsbrev
Feministmaffian bryr sig inte om ifall det är ”synd om” någon annan än kvinnor, det ser de som patriarkal konkurrens.
Håkan Florin: Jag önskar dig stort lycka till! Både med din hälsa och med ditt arbete för att lyfta fram prostatacancer.
Till Håkan: Stå på dig, det kan verka jobbigt med all motvind men jag är övertygad om att du och dom som drabbats av denna fruktansvärda sjukdom har framtiden för er. För det är klart inte ens i sjukdom är vi längre lika inför resurserna. Denna massiva mediauppbackning och utrymme som Rosa Bandet får är rent horribel om man betänker att den vanligaste cancerformen heter prostatacancer, och är också den form som ökar mest. Bara ytterligare ett exempel på att verklighet och debatt har helt olika karaktär. Retoriken utmålar kvinnor som underordnade trots att de i allt fler sammanhang är överordnade, det är med andra ord lögn och förbannad dikt som alltid. Men vad gör det när dessa elitfeminister är de som står bakom den officiella lögnen, de bor ju på pk-malm och har kontakter inom media som i sin tur är så lättlurad och ibland med på noterna att man tar sig för pannan. Att det är män som lider, eller rent av dör, gör väl inget – vi har ju förtjänat det eftersom vi tillhör den förtryckande eliten. Foliehatt till feminister, de är mer tokiga än vad många tror.