Stress

De senaste två veckorna har präglats av en hastigt ökad arbetsbelastning och förlängda resvägar till och från arbetet och allt detta resulterade i att min gamla vän stressen slog till med allehanda symptom som hjärtklappning, yrsel, huvudvärk, krympt tålamod etc. Så det gick ju inte, jag fick sakta ner på tempot.

Julen närmar sig med stormsteg och inget är egentligen riktigt färdigt. Jag har fortfarande inte ens fått upp den elektriska ljusstaken. Var tog december vägen? Lönebeskedet lämnar övrigt att önska, jag hade min maratonförkylning i förra månaden. Men det löser sig, billig och nyttig mat går lätt att fixa.

 Ur varuhuset P.U.B.s julreklam…

Apropå julen. En av de stora varuhusen har precis begripit vad allt handlar om: en offerrit på de moderna gudarna Marknaden och Tillväxtens altare. Du kan köpa avlatsbreven i ett månglartempel nära dig och ju mer du köper, desto lyckligare blir du, eftersom dina barn och närmaste kommer att tindra mest och bäst i facebook-vännernas, släktens och grannarnas ögon. Din lycka blir manifesterad och därigenom är du också lyckad och erhåller högsta vinsten (mest prylar och avundsjuka blickar) när du stupar av något stressrelaterat med fradga runt munnen och med shoppingbootsen på. Du är också en god konsument och medborgare som ser till att hjulen rullar. (Missförstå mig rätt: visst måste hjulen rulla, annars finns snart skrämmande saker runt hörnet, men vad göra med konsumtionens baksidor? Vi måste konsumera mera medvetet.)

 Självklart finns även en manlig Madonna-figur i år…

Julen kan vara alldeles alldeles underbar, men den kan också vara det värsta som finns. Allt ställs på sin spets: är du älskad, har du någon, bryr sig någon? Kan du ge dina närmaste det som ”alla andra” ger? De jular som jag helt solo och nöjd försökt att skärma av mig från den vedervärdiga hetsen har jag ändå inte till slut lyckats. Hela världen skriker att det är synd om dig om du inte kan visa upp en tindrande gemenskap och högar med klappar. Och då är inte jag en person som särskilt mycket bryr mig om vad andra tycker och tänker.

Jag vet inte, ibland känns det som hela julen borde ställas in. Grinchen, kom tillbaka, allt är förlåtet!