Joakim Thörn som Nicklas ”Blond Killer” Ljunggren. Foto från Mynewsdesk
En ny komediserie, Uppdrag MAN (här finns bl a smakprov/arbetsmaterial) är under tillverkning och lär passa som handen i handsken både hos SVT och på kulturredaktionerna. Till och med Feministiskt Perspektivs chefredaktör Anna-Clara Bratt har tryckt på gilla-knappen.
”Uppdrag MAN – en dramakomediserie som inte är rädd för att driva med mäns självbild. Bakom serien står den prisbelönta reklamfilmsregissören och komikern Joakim Thörn. Serien regisseras och skrivs tillsammans med författaren Hans Carstensen.”
”- Det här känns spännande! Jag började med projektet för att jag vill driva med myten om Sverige som ett jämställt land, säger Joakim Thörn.
Som en del i utvecklingen av Uppdrag MAN tar serieskaparna med publiken in i arbetsprocessen genom att under våren släppa klipp där seriens huvudkaraktär, MAA-fightern Nicklas ”Blond Killer” Ljunggren – spelad av Joakim Thörn, går i terapi.”
Citat från Mynewsdesk.
Jag vet inte om detta känns så påkallat, nytänkande eller fräscht alls. Jag menar, om man inte bor på Södermalm då.
”- Jag hoppas att fler män vill ta ansvar för jämställdhetsdebatten. Till exempel i min egen bransch, reklambranschen, där jag kan räkna mina kvinnliga regikollegor på en hand. Och det i en bransch som gärna kallar sig modern, avslutar Joakim Thörn.”
Jag vet inte. Thörn kan ju ta sitt ansvar för jämställdhetsdebatten i sin egen bransch och söka jobb någon annanstans, sadla om till förskolepedagog kanske och sluta stå i vägen för alla hugade, kvinnliga reklamfilmsregissörer.
Sannolikt ett feministiskt beställningsverk? Skulle tro att Thörn fått instruktioner om vilken vinkling serien behöver ha för att få ekonomiskt stöd. Dessa medlöpande, okunniga män gör mig så beklämd…
Ja, ingenting i den riktningen skulle förvåna.
Hej!
Jag har jobbat med Uppdrag MAN i flera år och vi hoppas verkligen att det passar just SVT. Tyvärr vet jag inte så mycket om man hur får ekonomiskt stöd. Men jag hoppas att Uppdrag MANs politiska undertext är till vår fördel. Det skulle betyda mycket för mig att få jobba med ett ämne som också engagerar mig.
Jag har för få kvinnliga regikollegor i reklambranschen. Men de finns där är allt annat än ”hugade”. Och här har tack och lov den ”riktiga” filmvärlden kommit mycket längre. Jag hoppas det kan inspirera även min bransch. För min egen del tillsätter jag de poster jag ansvarar för i filmteamet enligt 60/40 principen i fördelningen mellan könen.
/Joakim
Där har du kanske en liten del av problematiken. I feminismens drömvärld ska alla sektorer i samhället inneha en fördelning av 50/50 % män och kvinnor (numera även omtolkat till >51 % kvinnor för god jämställdhet). Man talar om strukturer, patriarkat och glastak som förklaringar till varför det inte ser ut så på många håll. Vad man däremot sällan tar hänsyn till är människors PREFERENSER och oavsett om det ens finns 50 % intresserade kvinnor i underlaget för vad det nu må gälla, postulerar man detta som mål och är dessutom beredd att kvotera om inte detta uppfylls. Vore det inte bättre att önska att alla kunde ha möjligheter att arbeta med det de VILL? Filmstödet är ju numera kvoterat till 50 % för kvinnliga filmmakare (regissörer, manusförfattare eller producenter) utan någon hänsyn till att det utexamineras ca 25 – 30 % kvinnor från landets regiutbildningar. Dessutom tycker jag att det inte nödvändigtvis är just männen som ska ta ansvar för jämställdheten, kvinnor har ansvar för sina liv på precis samma sätt som männen (något som feminister numera sällan anser).
Vore det inte bättre för din verksamhet om du till satte poster efter vilka meriter/erfarenheter/kunskaper etc din verksamhet vid rekryteringen är i behov av och inte efter vad för kön de som redan jobbar i din verksamhet har?? Låter ju inte klokt att värdera kön över personliga egenskaper, men tyvärr verkar det vara ack så vanligt i dagens sverige. Suck.
Sök jobb i branschen själv då :)
För att få del av lite kvotpengar bara för att jag är kvinna? Näeh, inte riktigt min bag. Jag har dessutom inget intresse av att göra reklamfilm så feministerna får hitta andra att kvotera in i den branschen för att fullborda sitt 50/50-paradis. Den absurda fixeringen vid 50/50-fördelning (eller snarare >51 % kvinnor-fördelning) som man uppvisar i de kretsarna utgår från judith Butlers teorier om könet som social konstruktion och har mycket litet med verkligheten att göra. Viktigast är väl att alla får hålla på med de de vill i så stor utsträckning som möjligt, inte att det är 50 % män och 50 % kvinnor överallt? Och som det sagts nu från reklammakarens sida här så finns det inga horder av kvinnor som ”inte släpps fram” eller ”måste lyftas upp” i hans bransch. Men eftersom feminismen anser att det är definition på jämställdhet så springer alla omkring som yra höns med sina jämställdhetsplaner och försöker uppfylla godkänd kvot. ”Knasigt” sa Bill. ”Minst sagt…” sa Bull.