Utställningen Varning för ras. Bild från Mångkulturellt centrums hemsida
Jag läser en artikel av Maja Hagerman angående ras, vithetsbegreppet och en utställning Varning för ras, på Mångkulturellt centrum. Allt låter väldigt bekant, ras är något som ”görs” och har inget med den biologiska uppfattningen om ras att göra.
”Det som avses är inte det gamla vanliga, biologisk ras, utan att ras är något som görs socialt och kulturellt. I programbladet står det: ”Vi gör ras när vi sorterar människor utifrån färg på hud och hår.” Man vill alltså lära ut ett nytt sätt att använda ordet på svenska.”
Vad är inte detta, om inte den gamla och bland landets genusvetare så populära teorin om könet som social konstruktion (Butler) i ny tappning?
”I boken ”Om ras och vithet i det samtida Sverige”, som hör till utställningen i Fittja, förordas att myndigheter ska börja samla in statistik över olika ”raser” i Sverige, för att bättre kunna forska på sociala orättvisor, resursbrist och för tidig död.
Man undrar vilken gammal rasindelning det är som ska dammas av för att fylla i statistiken. Om det är någon byråkrat som ska dra den skarpa gränsen mellan vita och icke-vita. Eller om var och en själv ska få välja sin ”ras”. I boken står det: ”Att räknas som vit eller icke-vit handlar inte alltid om konkret hudfärg eller färg på ögon och hår, för gränsdragningen mellan vita och icke-vita förändras kontinuerligt och ser ut på olika sätt på olika platser.””
I likhet med idéerna om könet som social konstruktion bör ju alla ha rätt att välja sin ras, eftersom kön, förlåt ras, är föränderlig i tid och rum. Varför myndigheter ska börja samla in statistik om människors uppfattningar om sin egen ras, eller sin egen vithet, är en gåta. Vad ska uppnås med detta? Eller det kanske inte är människorna själva som ska bedöma i frågan vit/icke-vit, men vem är det i såfall?
”Jag har full förståelse för att forskare behöver använda samma begreppsapparat som sina kolleger i andra länder. Och vi har mycket att lära av hur man i den anglosaxiska världen granskar relationen mellan språk, representation, makt och kunskap inom den forskning som kallas ”Critical race and whiteness studies”.”
Svenska forskare ja. Huruvida vithetsstudier utomlands inkluderar några som helst inslag av vetenskaplighet kan jag inte uttala mig om, men i Sverige verkar de florera i omedelbar närhet till genusforskningen, som inte handlar om vetenskap utan om ideologiproduktion. Tanja Bergkvist beskriver läget mycket bra i detta inlägg, där även i artikeln nämnda Tobias Hübinette figurerar.
Såg den också. Bra att du lyfter det! Ibland känns det som att lägga ett enormt pussel, detta att betrakta det som händer i samtidens Sverige…, bitarna faller sakta på plats, one by one.
Så sant, så sant.
Ras är en social konstruktion? Nu förstår jag plötsligt allt. Är det därför som islamkritiker, eller islamofober om man nu hellre föredrar det uttrycket, också kallas för rasister? Man kan alltså välja vilken ras man ska tillhöra och man kan även konvertera från en ras?
”Hans nuvarande forskning inbegriper svensk kritisk ras- och vithetsforskning, …”
http://www.tobiashubinette.se/
Javisst, praktiskt va? Jag är i själva verket en inuitisk transvestit, det har jag alltid känt mig som. :)
Men med tanke på att man inte längre talar om ras när det gäller människor, eftersom det inte är biologiskt korrekt i det fallet, så är det ju lite (o)lustigt att de här kvacksalvarna vill införa begreppet igen.
Javisst, praktiskt va? Jag är i själva verket en inuitisk transvestit, det har jag alltid känt mig som. :)