Jag får akta mig för att inte börja uppfatta världen i svart och vitt, att inte fullständigt misströsta angående de som säger sig vara feminister. Jag tror och hoppas att det bland dessa finns de, som tycker som jag: att alla ska ha lika värde, rättigheter och skyldigheter och att det viktiga är att arbeta för att alla ska kunna forma sina liv som de vill (det här innefattar inte 50/50-målsättningen, dvs lika utfall). Många tycks omedvetna om vad den moderna feminismen går ut på och misstar den för att vara en rörelse som arbetar för rättvisa och jämlikhet. Så är inte längre fallet. Eftersom lika rättigheter redan har uppnåtts för flera decennier sedan, har den feministiska rörelsen allt mer anammat målet om jämn könsfördelning inom snart sagt alla (helst prestigefyllda) områden i samhället. Det är en syn som inte inkluderar människors fria vilja och de olika valen de gör.
Så, till dagens tema, DN Kultur. Suck. Tidningen blir mer och mer oläslig för var dag som går, vilket ni som läser min blogg ju redan vet. Jag plågar mig igenom den eftersom jag vill rapportera om det som skrivs.
I lördags fanns i tidningen en recension av Tala Madanis konst, skriven av Birgitta Rubin. Jag kan inte bedöma Madanis konst, men jag hoppas att konstnären menar att ha fler bottnar och nyanser i sin konst än den som Rubin väljer att plocka upp. I Rubins värld har vi här en perfekt DN Kultur-konstnär; kvinna, ung, med rötter i Iran och feministisk. Ja, rent av misandrisk, om man väljer att läsa konsten som Rubin gör. Jag vill inte uttrycka någon synpunkt på konsten i sig, mer än att i den kontext jag läser om den (DN Kultur, med sin erkänt feministiska och misandriska agenda) blir den påfrestande att ta till sig. Madani kritiserar patriarkatet och har antagligen annan slags erfarenheter av den än Rubin, men för den sistnämnda är det sak samma (minns Schymans talibantal). Rubin blir bland annat orolig för att utställningen ska göda fördomar om orientaliska män:
”Men innan jag sett hela utställningen gnager en oro över att iransk-amerikanska Madani göder västerländska fördomar med karikatyrer av orientaliska mansgrisar. För många av hennes medelålders gubbfigurer är stereotypa, svartmuskiga karlakarlar med kala hjässor, kalaskulor och kraftiga kranar.”
…men konstaterar sedan att allt är i sin ordning:
”Men efter ett tag upptäcker man flertalet grisskära män med koketta åtbörder och andra vita gubbar av ”björntypen”. Det leder associationerna vidare till maktmän och maktstrukturer i allmänhet. Ett universellt patriarkat, styrt av flockbeteenden, hackordningar och stundtals homoerotiska laddningar.”
Även grisskära och andra vita gubbar finns med. Vilken tur! Rasism är förkastligt, men misandri är ju en del i det goda och fina hatet.
”Den första heter ”Music man”, där ett ”manligt geni” skriver musik genom att klämma på en mindre man, som spyr (eller ejakulerar) färgkluttar på ett notpapper. ”Komponerandet” upphör när den store trycker ner den lille i kalsongen, som en känguruunge, och raderar ut ”noterna”.
Det ger en intressant pendling mellan ett ömsesidigt, positivt beroende och ett destruktivt maktmissbruk. Över huvud taget kan Tala Madanis ”gubbar” pendla mellan ytterligheter: från det löjeväckande eller sårbara till det livsfarliga, rent av sadistiska.
Otäckast är målningen ”The santas”, där halvnakna tomtegubbar kring en barnsäng riktar sina snoppar mot en Buddhalik pojkbebis. Associationen till en pedofilring är oundviklig.
För mig som kvinna är det ändå befriande att det för en gångs skull är männen som kläs av, i dubbel bemärkelse, att jag slipper förhålla mig till den traditionella kvinnorollen. Samtidigt är det uppenbart att även vissa gossar och män är offer för patriarkatet i Tala Madanis bildvärld.”
Mumma för DN Kultur, med andra ord. Det sistnämnda, att gossar och män kan vara offer för patriarkatet tangerar något som jag har funderat över. Slentrianmässigt beskrivs könsrollerna som en del av patriarkatet. Jag kommer nog att reda ut vad som menas med patriarkatet i Sverige 2013 i ett kommande inlägg. Kvinnorollen var snävare i historisk tid och detta kan nog förklaras med ett mera patriarkalt samhälle, eftersom kvinnor saknade många av de rättigheter och möjligheter som männen hade (fast återigen, alla kvinnor hade det inte sämre än alla män), men varför fortsätter man att se könsroller som en del av ett patriarkat? Patriarkat associeras till någonting där män har kontrollen. Är det enbart män som formar könsrollerna? Jag är grundligt trött på den feministiska diskursen där kvinnor enbart är passiva offer och kan aldrig ha ansvar för någonting.
Mera mumma för Rubin:
”I titelmålningen ”Rip image” river en man sönder bilden av sig själv, i andra krackelerar huden/masken bokstavligen. I skräckelanimationen ”Head bug” attackerar flugor en flint, där såren växer till bölder och får mannens skalle att brisera likt en bomb.”
[…]
”Madanis verkliga begåvning är dessa genialiska glidningar mellan öst och väst, högt och lågt, rasande allvar och uppsluppna skämt. Jag skrattar särskilt åt hennes lustmord på konsthistoriens machomän. I målningen ”Morris men” transformeras Morris Louis ränder till särade ben i en vild cancandans.
Min enda invändning är att Tala Madanis visuella uttryck blir för skissartat och enahanda i längden. Den dagen hon väljer att utnyttja måleriets alla möjligheter växer kostymen en storlek till.”
Javisstja, konstnärliga kvalitéer? Sekundärt så länge könet och ideologin är de rätta.
– : – : – : –
En Stilla Undran skriver i ett mycket bra inlägg om utställningen här
Lite mer från vårt grannland Norge: http://www.dagbladet.no/2013/03/22/kultur/debatt/lordagskommentaren/kjetil_rolness/26348198/
Ja precis, jag har sett artikeln och tror att jag tom hade med den i ett blogginlägg, men tack! Här hemma är det ingen som har reagerat…
Här finns ännu mera:
http://www.nrk.no/nyheter/norge/1.10946673
Dn är ett sjunkande skepp. Hoppas att dom går i konkurs så kan genustanterna
sitta och berätta sina sagor för sig själva hemma på söder.
:)
Åhhh Shit ! Detta var det grövsta jag sett på länge.
Detta är sådant jag tar åt mig. Sorg. Upprördhet.Äckel, på en och samma gång. Mest upprörs jag över konstkritikerns rationella bortförklaring och iskalla kyliga konstanterande.
Jag kände att det vände sig i magen också. Det är obehagligt.
Fantastiskt bra inlägg! Din analys kunde vara min (fast jag hade inte gjort det lika bra). Rubin blir nu, i mina ögon, en sådan besvikelse att jag aldrig kommer att ta henne på allvar igen.
Ojdå, nu blir jag lite stum…tack, Kimhza! :)
Instämmer ! Den här artikeln sticker ut , den har MVG+ helt enkelt. Tur att vi har en kritiker som håller efter våra konstkritiker :-) Har själv högskolepoäng i konsthistoria, och konstaterar (Tyvärr) att även DEN fakulteten fostrat en och en annan strömlinjeformad radikal oftast förekommande på sensationslystna kulturredaktioner. Vi lever i en tidsålder av snabba resultat som ska överrösta mediebruset och då tar man i så in i h-e.
Jag blir lite överväldigad…tack!! Haha, ja, jag kritiserar kritikerna, men jag har egentligen ingen formell kompetens att göra detta. Ordet är dock fritt, än så länge… :)
Jag tror som du, att vid sidan av den feministiska diskursen spökar just sensationslystnad, lösnummer och antal klick.
Konstnären Madani går inte att avfärda. Det fria ordet går igen inom konsten . Men, jag kan för mitt liv inte komma bort från tanken att en ny renässans mellan konst och uppdragsgivare håller på att födas på nytt. Tillrättalagt konst för de rätta salongerna , de rätta galleriorna och som haussas av rätt besökare, kritiker, publicister….och rätt politisk uniform åskådning.
Ett steg tillbaka minst 150 år.
Skrämmande i så fall. Inte så förvånande med tanke på att konsten frikopplats från sk objektiva kvalitetskriterier. När det är idén som bedöms och när det sedan är en snäv ankdamm till konstvärld som ska bedöma den finns kanske en risk för att ”rätt slags idé och diskurs blir rätt slags (= bra) konst”?
Jag har formell kompetens att kritisera kritikerna i detta ämne, och jag är på din sida, Susanna.
Vad trevligt, tack! :)
Som vanligt ett bra inlägg.
Nu har du, Rocki, Tanja och de andra fått assistans. Den här bloggaren ser ut att vara av näsatan samma höga klass som dig.
http://enstillaundran.wordpress.com/
Tack för länken, ska kolla upp
Konst och film som hyllas av DN-kultur och där man anar en feministvinkel eller liknande kan man med fördel omedelbart lägga åt sidan för det är med stor sannolikhet tillrättalagt just för att tilltala mediefeminismen. Ett sätt att nå genomslag helt enkelt, vilket Dreadlock antydde.
För övrigt tycker jag Birgittas text (läste enbart det du citerade) är fascinerande. Visst är det så att den säger mer om Birgittas inre värld än om något annat? Det där är vad hon ägnar sina tankar åt: pedofilringar, manlig homoerotik, gossar. Hon är förmodligen i grund och botten djupt fascinerad av män (och att de vita står högst i rang hos henne avslöjar hon i sitt resonemang om orientalism, orientalen tycker hon synd om = låg status) och försöker rationalisera det till kritik av ”manlighet” och ”patriarkat”. Genomskinligt.
Javisst. Intressant aspekt.
Jag menar att du har rätt i analysen om Rubin´s inre tankevärld. Och man kan bara beklaga att läsarna av artikeln blev grundligt lurade på konfekten. Det går tydligen inte ens att skriva om konst, utan att få en uppfostrande radikalpolitisk pamflett skrivet på läsarens näsa.
En gammal välkänd och väl beprövad metod för att bevisa en tes, är att sätta upp den och sedan gå ut och hitta allt som bekräftar den men ignorera allt som skulle kunna motbevisa. Metoden har använts inom mindre seriös forskning, den har använts i debatt men den har framför allt använts inom politisk debatt. Ibland har till och med ”specialbeställd” forskning använts som grund till att bevisa en politisk tes, en sådan debatt var barnfattigdomen som visade sig vara fullständigt ihålig. Den här typen av forskning har traditionellt haft svårt att få forskningsanslag då den ”gamla hederliga” forskningen har ratat hela föreställningsvärlden och tillvägagångssättet, men också detta har till exempel genusforskningen hittat vägar runt. Vetenskapsrådet som är det organet i Sverige som ska styra och tilldela forskningsanslag efter vissa regler, är idag infiltrerat av genusforskningens representanter som lystet bevakar det egna områdets anslag hur oseriösa de enskilda projekten än är. Därför ser vi (tyvärr) hur till exempel forskningspengar har tilldelats projekt som aldrig borde fått anslag som till exempel forskningen kring trumpetens betydelse i musiken för att personifiera det manliga och det kvinnliga.
Det blir tyvärr värre än så är jag rädd för. Nu har dessa galenskaper alltså tagit steget in på tidningsredaktioner där DN-kultur är det bästa exemplet. Vips dyker också samma metod som jag har beskrivit upp, att bevisa en tes innan bevisen ens har uppdagats har blivit en regel som liknar legio. Birgitta Rubins artikel är ett gott exempel på detta. Leta upp en konstnär som uppfyller alla kriterier som ställts upp av mediamaffian och alla hattefnattar från pk-malm kommer att dansa ikring denna som vissa bibliska personer dansade kring guldkalven. Om konsten är bra eller dålig det spelar mindre roll, bara principerna uppfylls är alla redo att tokhylla till och med personer som sitter i hörn och biter huvudet av hundvalpar. Om Tala Mindranis konst är dålig eller bra har jag ingen åsikt om, jag har helt enkelt inte sett tillräckligt men efter Birgittas artikel känner jag mig mindre hågad att göra detta. Urvalet av bilder, texten med sina beskrivningar och svepande generaliseringar som gränsar till rasism och misandri och till sist slutsatserna om uppgörelse med gubbvälde och annat, får helt enkelt vanliga människor som jag själv att ta avstånd snarare än känna samhörighet med dumheterna som serveras. Av bilderna att döma kan man också frestas att dra slutsatsen att Talas konst knappast är sådan som jag skulle vilja kalla bra, men det är som sagt en slutsats som inte vilar på någon stadigare grund än det jag sett i artikeln. Så om syftet var att väcka min nyfikenhet missade artikeln sitt mål, var det däremot meningen att jag skulle bli än mer kritisk mot dagens feminister och känna avsmak för det de gör och skriver då lyckades hon däremot mer än väl. Så tack Birgitta, du har övertygat mig om att ni måste bekämpas med näbbar och klor.
Javisst! Alla minns vi väl genustrumpeten?
http://www.susannavaris.com/blogg/2011/09/en-trumpet-ar-inte-alltid-en-trumpet/
Pingback: Mona Sahlin klumpar ihop svenskar till “vit enfald” | Kimhza Bremers Bodega
Tack för en uttömmande rapport från okulturens avgrund…
Tack själv!
Tack.
Det här läste jag i en pamflett för några år sedan. Det fick mig att genast hoppas på att alla statsbidrag till konst dras in:
”Samtidskonsten är inte ute efter att imponera genom att vara välgjord eller estetiskt tilltalande, inte heller behvöver den avbild verkligheten. […] Vid akut andnöd behöver du förstå det nya konstbegreppet; bortse från det gamla sättet att se på konst, ta på dig nya glasögon och titta på konstens egna utgångspunkter!”
(Har inte rättat stavfel i ursprungstexten.)
Så konst behöver inte vara vackert, visa teknisk kompetens, uttrycka något etc. Det är betraktaren det är fel på om han inte begriper hur bra det är.
Ja, att bedöma estetiska kvaliteter eller teknisk skicklighet är i mångt och mycket ganska ute efter modernismens intåg. Numera är det ofta själva idén, konceptet, som bedöms. Att det är betraktarens fel om han inte begriper något är tyvärr ofta ett sätt att exkludera de icke invigda, att svetsa sig samman i en liten elit som ”förstår”. Jag gör ju egen konst, men väljer att helt ställa mig utanför etablissemanget och det finns det förstås många med mig som gör. Jag föreslog en gång en alternativ definition till konst:
http://www.susannavaris.com/blogg/2012/07/definition-pa-konst/
Det blev en efterdyning på Madanis konstutställning. Den moderata riksdagskvinnan Margareta Abrahamsson anmäler sig själv … för att ha tittat på barnpornografi
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/maria-abrahamsson-m-polisanmaler-sig-sjalv-for-barnpornografibrott_8035680.svd
Jaså, var det det här det handlade om? Jag såg någonting på Twitter förut och fick inte ihop det…tack för länken.
Se där, ja. Om något skall vara brottsligt skall också lagarna vara tydliga.
Trevligt att det fortfarande finns en och annan i riksdagen som tycker så.
”Eftersom lika rättigheter redan har uppnåtts för flera decennier sedan, har den feministiska rörelsen allt mer anammat målet om jämn könsfördelning inom snart sagt alla (helst prestigefyllda) områden i samhället.”
Jag tycker att det verkar som om du dels är väldigt dåligt påläst i ämnet feminism, vad könsmaktsordning och patriarkat betyder och att kvinnorörelsen naturligtvis inte delar din åsikt om att ”lika rättigheter har uppnåtts för flera decennier sedan” och varför?
Vad för typ av feministisk skolning har du egentligen?
Vilka rättigheter är det som kvinnor saknar i Sverige?
återigen, eftersom du verkar kunnig i ämnet, hur definieras begreppen könsmaktsordning och patriarkat inom feminismen?
Som sagt, du vet inte svaret, dvs du vet ingenting om feminism och orerar om det du tror att feminism är. Det är inte min sak att sätta dig in i ämnet, det får du göra själv. Helst innan du blottar din pinsamma okunskap offentligt på detta vis.
Ha en trevlig dag du också.
”men varför fortsätter man att se könsroller som en del av ett patriarkat? Patriarkat associeras till någonting där män har kontrollen. Är det enbart män som formar könsrollerna? Jag är grundligt trött på den feministiska diskursen där kvinnor enbart är passiva offer och kan aldrig ha ansvar för någonting.”
Här ställer du dig tex först frågande till den feministiska diskursen. Du förstår den inte men trots att du inte förstår den så slår du fast att du ”är grundligt trött på den” och drar till med ännu ett okunnigt påstående om att feminister skulle se ”kvinnor som passiva offer som aldrig kan ta ansvar för någonting”?
Du måste uppenbarligen sätta dig in i ämnet feminism, för att inte sprida falska påståenden som bara är dina egna föreställningar och gravt felaktiga tolkningar.
Hej!
Kul med någon som inte tycker precis som jag.
Berätta gärna hur definieras patriarkat inom feminismen? Vad jag förstår finns det ett en hel del olika slags feminismer, definierar de patriarkat likadant?
Som sagt, om fler läste på INNAN de uttalar sig om vad de TROR att feminism är och vad könsmaktsordning och patriarkat betyder, så skulle vi slippa många av de här vanföreställningarna om feminister som bl.a du sprider, Susanna Varis. Välkommen till min blogg om du vill förkovra dig och öka din kunskap.
Du kan kanske specificera vad din kritik mot kvinnorörelsen består av, Susanna? Men du bör då komma med konstruktiv kritik och inte såna där tramsiga floskler som att ”feminister utmålar kvinnor som offer” och liknande. I annat fall får du ju förklara hur du tror att feminister gör detta mot kvinnor samt lägga fram någon slags bevis eller argument för ditt påstående.
Har du överhuvudtaget läst min blogg?
Inget svar alltså.
Jag har läst dina inlägg under ”feminism” och jag hittar ingen konstruktiv kritik mot kvinnorörelsen? Du kanske kan spalta upp vad din kritik främst består av, så skall jag försöka svara?
Jag anser att alla människor ska ha lika värde, samma rättigheter och och skyldigheter, samt samma möjligheter att forma sina liv som de vill. Jag ställer alltså inga krav på att det ska vara en 50/50-fördelning av kvinnor och män inom alla delar (helst de prestigefyllda) inom samhället, mao jag definierar inte lika utfall som jämställdhet. Enligt min mening väljer kvinnor och män i genomsnitt något olika i sina liv och har olika prioriteringar, men givetvis ska alla kunna arbeta med det de vill, eller leva sina liv som de vill.
Jag uppfattar som att den moderna jämställdhetspolitiken ofta går ut på just en 50/50-fördelning. Är det inte så. är det inte jämställt. Det är en punkt jag är kritisk mot.
Det finns annat också, men det blir otympligt att svara på många, breda frågeställningar samtidigt.
Pingback: Läste du DN i lördags? | Pinglans Tankar - den ej politiskt korrekta bloggen
Från ett av dina inlägg:
”Både den moderna feminismen, dess anförare på olika maktpositioner samt den akademiska grenen, genusvetenskapen, borde genomlysas grundligt. ”
Här undrar jag tex vilka ”maktpositioner” du menar att feminister har i Sverige och i världen? Som du säkert vet, finns det i den nuvarande styrande svenska regeringen inte många feminister, om några alls? Feministiskt Initiativ har ingen ”maktposition” i Sverige.
I resten av världen är det väldigt tomt på feminister och kvinnor öht på några maktpositioner. 1 av 10 parlamentariker i världen är kvinnor. Vilka maktpositioner ser du att feminister har, som jag inte ser och som inte heller statistik och fakta visar?
Nu var det inte det jag frågade. Jag trodde att du ville svara på mina frågor?
Mig veterligen har majoriteten av riksdagspartierna feminism inskriven i sina partiprogram. Det är politiskt nästan omöjligt att inte kalla sig för feminist, se på exemplet Nyamko Sabuni. Maria Arnholm, den nye jämställdhetsministern, är feminist, så även ledaren för det största oppositionspartiet, Stefan Löfven. Till exempel. Feminismen finns inte enbart inom Fi, det enda riksdagspartiet som uttryckligen inte är feministiskt är SD. Den svenska riksdagen består av 45 % kvinnor. Hur många som är feminister känner jag inte till.
Menar du att Vivianne Reding, ledamot av Europeiska kommissionen, är maktlös? hennes förslag om lag om kvotering till företagsstyrelser har skapat gehör runtom i Europa. det är ett par exempel.
Jag kritiserar först och främst feminismen i Sverige och är medveten om att situationen för kvinnor globalt ser mycket annorlunda ut. Jag vill dock arbeta för mänskliga rättigheter, istället för att ensidigt fokusera på ett kön.
Sorry, det tog tid att skriva mitt svar men du ser det nedan.
Nyamko Sabuni kallar sig inte feminist, vilket var lite komiskt för oss feminister eftersom vi anser att det inte går att bedriva jämställhetarbete om man inte skriver under på att kvinnor och män skall ha lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter i samhället och världen;)
Anders Borg kallar sig feminist och så gjorde även Göran Persson. Var och en kan kalla sig vad de vill, för att få det att låta som om man är för människors lika rättigheter men det innebär inte att man verkar för saken. Det gjorde tex inte Anders Borg när han ville sänka ingångslönerna inom vården, där flest kvinnor jobbar.
Jag känner inte till att det uttryckligen står i alla partiprogram att partierna verkar för feminism? Men du kanske menar ”verkar för jämställdhet”? Ja, inga partier skulle väl våga skriva att man verkar för ojämställdhet mellan kvinnor och män;)? Hur man sedan agerar, är en helt annan femma.
Hur många antifeminister tror du att det finns i regering och riksdag och ser du då samma problem med att dessa antifeminister sitter där de gör, på samma sätt som du tycker illa om att några feminister gör det?
Varför har vi aldrig haft 55% kvinnor och 45% män i riksdagen och varför har vi aldrig någonsin haft en kvinnlig statsminister eller tex en kvinnlig överbefälhavare? Varför har vi haft så få kvinnliga partiledare, så få kvinnliga justitieråd, domare, polismän och vad du vill? Hur kommer det sig att vi i Sverige har gått från i princip noll kvinnor och 100% män, till att åtminstone få in 45% kvinnor i riksdagen? Svaret är kvinnorörelsen, feminister.
I de länder där ingen kvinnorörelse får verka eller inte får komma till tals, är läget detsamma för kvinnor som det läge vi själva befann oss i, för 100-200 år sedan.
Inom EU ser vi ett massivt patriarkat av en klar majoritet män vid makten. Du nämner en kvinna, som du kallar feminist och som du tydligen anser har mycket makt inom EU bland alla dessa män, men jag ställer samma fråga här: hur ser du på att det finns en klar majoritet antifeminister på alla maktposititioner i Sverige och världen?
Har jag sagt att jag tycker illa om att feminister sitter i riksdagen? De personer och partier som människor röstar fram ska sitta i riksdagen. Jag delar bara inte alltid den feministiska analysen.
Min tes är att vi fortfarande inte haft en tillräckligt bra, kvinnlig kandidat som haft tillräckligt förtroende bland väljare och sina partier till statsministerposten. Men det kommer, det är jag övertygad om.
Inom snar framtid kommer de kvinnliga domarna att vara i majoritet om man ser till antalet kvinnor som utexamineras från aktuella utbildningar. det torde leda till en förändring även inom kåren justitieråd. Försvaret har traditionellt varit manligt dominerat och där finns inte heller riktigt samma underlag för att hitta en kvinnlig ÖB.
Vill lika många kvinnor som män bli poliser? Här kommer vi in på 50/50-fördelningen igen.
Varför anser man förresten ofta från feministhåll att bra jämställdhet kan vara t ex 60 eller 70 % kvinnor?
Som jag redan sade, så gäller inte min kritik feminismen historiskt, det är främst delar av dagens feminism och genusvetenskap jag kritiserar.
Jag vill gärna också ha en definition på antifeminist i så fall. Är det alla som inte delar uppfattningarna om patriarkat (hur det nu definieras), könsmaktsordning (samma sak) och strukturellt förtryck (hur beskrivs dessa strukturer på detaljnivå. Finns överhuvudtaget kvinnors egna val med som parameter och om så, är de valen fel?)
”Jag delar bara inte alltid den feministiska analysen.”
Jag försöker ju förstå vad det är du inte delar och vad det är du kritiserar med kvinnorörelsen?
”Försvaret har traditionellt varit manligt dominerat och där finns inte heller riktigt samma underlag för att hitta en kvinnlig ÖB.”
Barn har alltid varit ett kvinnligt projekt men vi har en manlig BO. Även de flesta chefer inom kommunen som anvarar för skolor och barnomsorg har alltid varit män.
Men för att försöka få komma fram till vad du kritiserar? Du kritiserar att feministers åsikt är att män och kvinnor skall ges lika inflytande på samhälle, ekonomi, politik osv? Eller menar du att du kritiserar något som du har uppfattat fel från början, dvs att du har uppfattat det som att feminister menar att det MÅSTE vara exakt 50/50 i ALLA yrken?
”Varför anser man förresten ofta från feministhåll att bra jämställdhet kan vara t ex 60 eller 70 % kvinnor?”
Vilken feminist har påstått detta? Det känner jag inte alls igen?
”Jag vill gärna också ha en definition på antifeminist i så fall.”
En antifeminist är en person (oftast man) som är emot kvinnorörelsen, dvs feminismen och ofta visar det med ett ganska så extremt hat. Jag brukar också använda benämningen ”antikvinnor” och då syftar jag på ”mot kvinnors och kvinnors självbestämmande, mänskliga rättigheter, jämställdhet osv.
Vi feminister blir ju alltid lika förvånade när vi stöter på kvinnliga antifeminister, eftersom vi naturligtvis undrar hur man kan vara emot sig själv och sina egna lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter i samhället.
”Min tes är att vi fortfarande inte haft en tillräckligt bra, kvinnlig kandidat som haft tillräckligt förtroende bland väljare och sina partier till statsministerposten.”
Män har historiskt sett uteslutit kvinnor från både skolor och arbetsmarknad. Män som satt på all makt, bestämde då enväldigt att kvinnor tex skulle vara hemmafruar åt män och det var de allra flesta kvinnor fram till 70-talet då kvinnorörelsen fick igenom att barnomsorgen skulle byggas ut.
Det var så klart ett problem för kvinnor att bli intvingade i kärnfamiljshem, utestängda från arbetsmarknaden, utan preventivmedel, enligt lag fick våldtas inom äktenskapet med upprepat barnafödande som följd, att ens ta sig ut på arbetsmarknaden (om de hade fått tillåtelse).
Först under 80-talet började kvinnor släppas in i politiken på allvar och allt detta manliga historiska förtryck har gjort att vi fortfarande och under de senaste hundra åren aldrig har haft en kvinnlig statsminister.
Det är viktigt att läsa på sin kvinnohistoria och inte inbilla sig att vi i Sverige har snälla män som har gett oss allt gratis och utan motstånd. Det är vår starka kvinnorörelse som gör att du åtnjuter de ”förmåner” du har som kvinna idag i Sverige. Vissa män har hjälpt till förstås, som tex Palme.
Menar du att du tror, att det under hundra års tid, aldrig har gått att finna en kvinna lämplig för statsministerposten eller andra maktposter i samhället som bara har innehafts av män? Tycker du att det låter sannolikt?
Jag tycker att jämförelse till barn haltar. Både kvinnor och män blir föräldrar, kvinnor har haft ett mycket mindre ansvar för landets försvar än män. Wikipedia igen:
”Barnombudsmannen bildades 1993 och leds sedan 2008 av barnombudsman Fredrik Malmberg. Tidigare barnombudsmän har varit Louise Sylwander och Lena Nyberg.”
Är det verkligen så att alla chefer inom kommunen som ansvarar för skolor har varit män?
”Men för att försöka få komma fram till vad du kritiserar? Du kritiserar att feministers åsikt är att män och kvinnor skall ges lika inflytande på samhälle, ekonomi, politik osv? Eller menar du att du kritiserar något som du har uppfattat fel från början, dvs att du har uppfattat det som att feminister menar att det MÅSTE vara exakt 50/50 i ALLA yrken?”
Jag tycker att jag har försökt beskriva det jag kritiserar. Vem ska ”ge” någon makt och inflytande? Maktpositioner är attraktiva och de personer som når dessa har i regel kämpat hårt för det. Här anser jag inte att det handlar om en kamp där ”män” försöker hålla ”kvinnor” utanför, männen konkurrerar lika mycket med andra män. Konkurrensen är hård och ingen blir bara ”tilldelad” makt.
Apropå att t ex 60-70 % kvinnor kan anses som god jämställdhet:
Om Stockholm Music and Arts, där 11 av 14 artister var kvinnliga, säger Ladyfest som arbetar för jämställdhet på musikscener och är feministiskt:
”På Stockholm Music and Arts stod det nu för första gången (av de festivaler vi räknat), fler kvinnliga än manliga akter på en festivalscen. Detta tycker vi såklart är fantastiskt roligt, som en motsats till de annars så mansdominerade festivalerna. Vi måste däremot påpeka att vi nu inte (som vanligt) räknat in bakgrundsmusiker i statistiken. Tyvärr är även dessa ofta män, men vi tror och hoppas att även detta förändras.”
Ladyfest: http://www.ladyfest.se/malmo/2012/08/15/75-kvinnliga-akter-pa-stockholm-music-and-arts/
Enligt din definition är jag inte antifeminist.
Som sagt, det är inte feminismen historiskt som jag kritiserar. Feminismen förde en välbehövlig kamp före grovt draget före 90-talet. Men det finns en del att kritisera där också, t ex genusvetenskapen. Före 1983 hade inte kvinnor samma rättigheter som män i Sverige. Du har fortfarande inte svarat på frågan vilka rättigheter som kvinnor i Sverige saknar?
”Menar du att du tror, att det under hundra års tid, aldrig har gått att finna en kvinna lämplig för statsministerposten eller andra maktposter i samhället som bara har innehafts av män? Tycker du att det låter sannolikt?”
Nej, det menar jag inte. På grund av de olika omständigheter som du nämner har inte kvinnor förekommit i politiken och på makthavande positioner lika länge som männen. De senaste hundra åren är inte relevanta att jämföra med dagens situation. Jag är dock övertygad att givet dagens situation kommer det inte dröja väldigt länge innan vi har en kvinnlig statsminister. Jag menar att under den tid som kvinnor har funnits i politiken på samma villkor har vi inte hittills haft någon kandidat som skulle nått ända fram.
”Varför anser man förresten ofta från feministhåll att bra jämställdhet kan vara t ex 60 eller 70 % kvinnor?”
Jag vet inte vilken feminist som du menar skall ha sagt detta men säg att det är sant, det du påstår?
Hur kommer det sig att du i så fall ser detta som ett problem men inte kritiserar att det alltid historiskt sett har suttit 100% män vid makten och att det fortfarande sitter en klar majoritet män vid makten i Sverige och inte minst i världen?
Ponera att 60-70% kvinnor sitter på makten en dag – då gör de väl det, enligt din egen tes, pga att de har jobbat sig upp och är mer lämpade för jobbet?
Du säger ju att du ”inte definierar lika utfall som jämställdhet” men bara så länge som män sitter på mest makt, eller?
Nu lägger du ord i min mun. Exempel finns i ett annat svar (Ladyfest).
Jag ser ingen anledning att kritisera historiska förhållanden. Alltså inte i meningen att inte där skulle finnas saker att kritisera, men jag ser ingen anledning att uppehålla mig vid historian här på bloggen. Varför är det relevant för nutid eller framtid, ska kvinnor kompenseras nu för forna generationers orättvisor. Ska män idag ställas till svars för historiska händelser?
Förresten är inte det historiska förtrycket av kvinnor så enkelspårigt som det kan verka, de flesta männen var också förtrycka på olika sätt.
Ja, skulle det sitta 60-70 % kvinnor vid makten nu så skulle jag utgå från en sådan hållning. Det är inte jag som förespråkar 50/50. Det enda sammanhang där sammansättningen av de beslutande ska avspegla befolkningen är de politiska och demokratiska församlingarna. Så där vore det inte bra att ha 60-70 % av något kön.
”Varför anser man förresten ofta från feministhåll att bra jämställdhet kan vara t ex 60 eller 70 % kvinnor?”
Jag tolkade detta som din ”kritik” mot feminister? Eller varför drog du upp detta eftersom du nu påstår att du inte kritiserar om det nu skulle vara så att det var 80/20 kvinnor-män?
Ja, eftersom man från feminsthåll tycker att 50/50 minst gäller när det handlar om kvinnor, men inte om det är omvända förhållanden. Dvs allt över 51 % kvinnor anses som god jämställdhet. Det är ologiskt och då handlar det inte om jämställdhet.
”Jag anser att alla människor ska ha lika värde, samma rättigheter och och skyldigheter, samt samma möjligheter att forma sina liv som de vill.”
Det anser feminister också.
”Jag ställer alltså inga krav på att det ska vara en 50/50-fördelning av kvinnor och män inom alla delar (helst de prestigefyllda) inom samhället”
Feminster ställer inga krav på 50/50 kvinnor och män på ALLA områden i samhället. Det är en felaktig slutsats du har dragit.
Däremot anser vi att för att det skall råda demokrati i ett land, så skall alla grupper i befolkningen vara representerade på olika områden, främst på de samhällsbeslutande posterna och i synnerhet gäller detta kvinnor, då hälften av världens och Sveriges befolkning är kvinnor.
Det hade tex varit oerhört illa om det i alla tider hade suttit kvinnor på alla maktpositioner och enväldigt styrt över mäns livsvillkor, utan att män själva hade fått komma till tals? Av den anledningen som du själv nämner, dvs att kvinnor och män är olika, lever under olika livsvillkor och därför också måste ges möjlighet att bevaka sina egna samhällsintressen, var för sig och bestämma över sina egna liv.
Som vi också har sett av historien i Sverige så har ett patriarkat av män enväldigt fattat beslut, till och med beslut som bara rör kvinnor och som definitivt inte har gynnat kvinnor utan tvärtom diskriminerat och förtryckt kvinnor å det allra grövsta. Exempel på detta, ser vi fortfarande i de mest patriarkala och antifeministiska länderna i världen idag, där kvinnor lever under fasansfulla förhållanden och inte ens får göra sina röster hörda.
Då verkar vi vara överens, med andra ord. Gäller feminsmens krav på 50/50 enbart de positioner som kan sägas ha makt? Som sagt, i Sveriges riksdag är det nu 45 % kvinnor, det var 47 % före SD:s intåg. Här kan man väl säga att vi har uppnått jämställdhet i Sverige, även enligt feministiska mått mätt?
Även många företag har anammat tanken om 50/50, inte minst inför hot om olika slags lagstiftning och t ex taknikkonsultföretaget Sweco strävar efter en fördelning av 50/50 bland sina anställda. Sweco rekryterar sina anställda bland personer med ingenjörs- eller civilingenjörsutbildning och man har för närvarande ca 40 % kvinnliga anställda. Det utexamineras, nu, ca 20 – 25 % kvinnor från de tekniska utbildningarna. I realiteten är det alltså mycket lättare att få ett prestigefyllt arbete hos Sweco om man är kvinna. Är det här bra eller dåligt ur feministisk synvinkel? (Samma slags ambition finns bland en hel del andra företag inom samma bransch).
Jag talar inte heller om feminismen historiskt, min kritik riktar sig mot feministiska företeelser av olika slag i nutid. Ibland dock mot den sk kvinnoforskningen, numera genusvetenskapen.
Problemet tycks också vara, att många kallar sig feminister, men kan inbördes ha väldigt olika uppfattningar.
Jag vet inte hur jag skall tolka din kommentar ? Du säger att du riktar kritik mot feminismen men sedan drar du upp att regeringen är hyfsat jämställd osv som om du inte tycker att det är bra?
Består din kritik mot kvinnorörelsen av att vi trots allt har lyckats få in fler kvinnor på samhällsbeslutande poster i Sverige eller vad menar du, är din ”kritik”? Att vi vill att män och kvinnor skall ha lika mycket inflytande på politik, näringsliv och samhället i stort? Är det det du ”kritiserar”?
Jag skulle tex tycka att det är dåligt för samhället om bara 20-25% män utexaminerades från tekniska utbildningar. Jag skulle tycka att det var dåligt om nästan bara kvinnor ägde samhället och världen samt om kvinnor hade högre löner än män eller om nästan inga män satt i våra bolagsstyrelser. Om en majoritet kvinnor ägde alla företag i världen och Sverige, om en majoritet kvinnor ägde alla andra tillgångar i världen och Sverige osv, osv.
Vi feminister brukar få svaret av så kallade ”kritiker” att de inte vill tala om hur det ser ut i världen för kvinnor, inte vill tala om hur kvinnor har haft det historiskt sett i Sverige och inte tala om strukturer och makt.
Då blir det också omöjligt för ”kritikerna” att förstå vad feminister menar med könsmaktsordning, patriarkat, strukturer och makt. Vi brukar tänka att oviljan att tala om detta, beror på att det klart och tydligt beskriver dessa fenomen.
Det finns väldigt många antifeminister som inbördes har väldigt olika uppfattningar. ”Kritiserar” du dem också? Kritiserar du att vi så länge har levt i ett gravt antifeministiskt samhälle och att de flesta kvinnor i världen faktiskt gör det?
Nej, vad jag menade med att regeringen är jämställd är ju att det borde väl vara något som feminister i Sverige ändå är nöjda med. Speciellt när du själv tog upp att det var viktigt att de politiska församlingarna ska vara jämställda. Självklart ska de representera befolkningen.
Nej, det är saker som ”könsmaktsordningen”, kvinnors strukturella underordning, det diffusa begreppet patriarkat och den så ofta förespråkade 50/50-fördelningen (som grundar sig i tesen att könet är en social konstruktion, dvs att kvinnor och män kommer att välja sina liv likformigt om de inte blir socialiserade till just kvinnor och män) som jag kritiserar, exempelvis. Jag håller inte med om analysen helst enkelt och det saknas ofta ett perspektiv som innefattar kvinnors egna val, allt antas bero på ett manligt förtryck.
Då är du inne på 50/50 igen, angående de tekniska utbildningarna. Tänk om kvinnor generellt inte är lika intresserade av teknik som män generellt? Tänk om det skulle kunna vara en förklaring? Skulle det vara fel då? Varför kan inte människor få utbilda sig inom det de är intresserade av och där starta företag t ex? Jag blev jätteglad när jag läste om en tjej som hade startar företag inom hemtjänsten och hoppades senare kunna utöka till andra slags hemnära tjänster. Om någonstans så är ju vård- och omsorgssektorn en plats där många fler kvinnor skulle kunna skapa egna verksamheter istället för att bli infösta in i offentlig sektor med erkänt dåliga anställningsförhållanden. (Och här vill jag påpeka att lönerna är främst dåliga eftersom dessa yrken är skattefinansierade, inte för att det är kvinnor som jobbar där).
Det är bara bra att du talar om hur kvinnor har det i världen, jag vill dock se ett perspektiv som inte enbart ser ett kön.
Jag vill just nu veta mera om hur just dessa ofta använda begrepp definieras och om alla feminister definierar dem likadant. Det jag hittills har uppfattat om t ex könsmaktordning…om man ex vis tittar i Wikipedia:
”Könsmaktsordning är ett begrepp inom flera olika feministiska inriktningar och syftar på en teoribildning vars hypotes är att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp.”
[…]
”Enligt teorin om könsmaktordningen är män i alla samhällen fostrade att inneha den ekonomiska och beslutande makten i familj och samhälle. Samhällets regler är utformade så att denna ordning kan upprätthållas. Män får av dessa skäl störst makt i de samhälleliga organen. Den skeva, könsgrundade maktfördelningen får konsekvenser: eftersom män är i majoritet i beslutande församlingar i allt vad som gäller ägande och ekonomi, så faller det sig ofta så att ägandet fördelas så att kvinnor får en mindre andel, samt att kvinnors insatser och egenskaper nedvärderas.”
Jag håller inte med om denna beskrivning.
Antifeminist är, om möjligt, ännu bredare begrepp än feminism. Med all säkerhet håller jag inte med om alla om allt. Jag väljer att hålla mig till min egen kritik. Jag föredrar att inte kalla mig för antifeminist, jag vill kalla mig för ekvalist eller jämställdist.
Feminismen är också ett väldigt brett begrepp och jag kritiserar inte allt inom den. Det är främst just de sakfrågor eller genusvetensakpliga teoribyggen som jag tar upp som jag kritiserar.
..som grundar sig i tesen att könet är en social konstruktion”
Även detta har du fått om bakfoten. Feminister menar att kön är BÅDE biologiskt och socialt medan antifeministerna hävdar att kön BARA är biologiskt.
”och det saknas ofta ett perspektiv som innefattar kvinnors egna val, allt antas bero på ett manligt förtryck.”
Inte heller det här påståendet vet jag var du har fått det ifrån? Kvinnorörelsen anser verkligen (!)att kvinnor skall få göra egna val, hur kan du ens tro något annat? Att vi feminister tänker förtrycka kvinnor på samma sätt som män alltid har gjort..? Näe, hallå..?
”Tänk om kvinnor generellt inte är lika intresserade av teknik som män generellt? Tänk om det skulle kunna vara en förklaring? Skulle det vara fel då?”
Nej, du förstår inte. Det är inget problem för feminister om kvinnor väljer att inte plugga teknik men vi vill däremot försäkra oss om, pga det historiska strukturella manliga förtrycket mot kvinnor, att kvinnor ges samma möjlighet som män OM de vill studera teknik.
”Jag blev jätteglad när jag läste om en tjej som hade startar företag inom hemtjänsten”
Det blir feminister också. Trodde du något annat?
”Och här vill jag påpeka att lönerna är främst dåliga eftersom dessa yrken är skattefinansierade, inte för att det är kvinnor som jobbar där).”
Nej, det är inte sant – det är en antifeministisk retorik. Du kanske annars kan förklara varför en sopåkare utan utbildning som jobbar utan OB, tjänar mer än en sjuksköterska eller förskolepersonal?
”jag vill dock se ett perspektiv som inte enbart ser ett kön.”
Ja, så brukar det låta när det gäller kvinnor och män och förtrycket och diskrimineringen av kvinnor i världen. Resonerar du likadant när det gäller tex svarta och vita människor? Du vill se ett perspektiv som inte enbart ser etnisk tillhörighet, trots att de svarta de facto förtrycktes av de vita, precis som judar av tyskar?
Visste du att mäns våld, förtryck och diskriminering mot kvinnor i världen motsvarar en ”förintelse” av kvinnor, vart annat till vart tredje år i världen?
”Jag håller inte med om denna beskrivning.”
Du gillar inte könsmaktsordningen men du ger inga exempel på VAD det är du inte håller med om?
”Jag föredrar att inte kalla mig för antifeminist, jag vill kalla mig för ekvalist eller jämställdist.”
Var och en är fri att kalla sig vad de vill. Men vi har alla ett ansvar, att motverka diskriminering mot människor pga etnisk tillhörighet, kön, handikapp eller sexualitet, tycker du inte? Oavsett vad du tycker och tror så är fakta att kvinnor diskrimineras, förtrycks, mördas och våldtas av män, just pga att de är kvinnor. Så ser det ut, världen över.
”Det är främst just de sakfrågor eller genusvetensakpliga teoribyggen som jag tar upp som jag kritiserar.”
Jag förstår det men som jag ser det, är det just vilka sakfrågor och vad inom genusvetenskapen du kritiserar? Hittills har ju mycket av din ”kritik” byggt bara på dina egna föreställningar och oriktiga tolkningar om feminism.
Du har också fått det om bakfoten. De ekvalister/jämställdister jag känner anser att könet och det en person är är en produkt av biologi och miljö.
Jag menar med kvinnors egna val, t ex det att kvinnor kan tänkas prioritera familj på bekostnad av karriär och nöja sig med t ex ett chefsjobb på mellannivå istället för att satsa på högsta toppen. Detta tas oftast alls inte med i beskrivningen av ”strukturerna”.
Apropå de tekniska utbildningarna: tjejer har blivit mer än uppmuntrade att läsa tekniska utbildningar sedan 80-talet. Ändå har vi den fördelningen.
Just sopåkarna är en speciell kategori. Jämför med brandmän och poliser. Jag har inget bra svar till varför sopåkare har så pass goda löner. Arbetet är dock mycket tungt (mera så tidigare) och som renhållningsarbetare var du ofta slut vid 40-årsåldern. Situationen för sopåkarna i gamla Stockholm var mycket svår och lönerna drevs upp. Vänstern har traditionellt arbetat för att utbildning och kompetens inte ska spela roll vid lönesättning, ”rättvisa” är att alla tjänar lika mycket, oavsett arbete. (Lite tillspetsat förstås).
Det säger sig självt att skattefinansierade yrken (de stora kollektiven) inte kan ha lika höga löner som i den privata sektorn.
Apropå perspektiv:
Ja, jag vill se människor, inte hudfärg. Jag vill inte kategorisera människor utifrån hudfärg.
Könsmaktsordningen som att ”män som grupp är överordnade kvinnor som grupp” håller jag helt enkelt inte med om. Det är inte jag som är ospecifik, det är själva definitionen/beskrivningen på vad t ex könsmaktsordning, patriarkat och strukturer är.
Jag anser inte det fastslaget att mina tolknigar är felaktiga.
”Jag menar med kvinnors egna val, t ex det att kvinnor kan tänkas prioritera familj på bekostnad av karriär och nöja sig med t ex ett chefsjobb på mellannivå istället för att satsa på högsta toppen. Detta tas oftast alls inte med i beskrivningen av ”strukturerna”.”
Men varför tror du att detta bara skulle gälla för kvinnor och inte för män? Varför skulle inte män vilja prioritera sina familjer och hur många män nöjer sig inte med chefsjobb på mellannivå?
Män har ju en gång i tiden till och med lagstiftat om att kvinnor måste gifta sig med män så nog tycker män att kärnfamilj och äktenskap mellan man och kvinna är viktigt:D?
För övrigt presenterar du ännu en av dina grava missuppfattningar, dvs att du tror att feminister inte tycker att kvinnor skall få prioritera familjen. Var får du sånt ifrån?
”tjejer har blivit mer än uppmuntrade att läsa tekniska utbildningar sedan 80-talet.”
Och killar har blivit uppmuntrade sedan tekniken uppfanns, medan tjejer inte blev det. Det tar naturligtvis tid att ändra på normer och strukturer. Eller tror du att det ligger något ”biologiskt” i män att de gillar teknik och hur förklarar du det eftersom dagens teknik är ny? Den fanns inte på stenåldern.
”Det säger sig självt att skattefinansierade yrken (de stora kollektiven) inte kan ha lika höga löner som i den privata sektorn.”
Min fråga är varför män generellt, även inom de skattefinansierade yrkena tjänar bättre än kvinnor, ofta trots lägre utbildning? Ditt svammel om varför outbildade sopåkare tjänar bättre än utbildade sjuksköterskor och undersköterskor, lämnar jag därhän. Sopåkare har inte tyngre jobb än tex undersköterskor och inte heller jobbar de obekväm arbetstid.
Du verkar inte fatta eller vilja fatta min poäng när du svarar:
”Ja, jag vill se människor, inte hudfärg. Jag vill inte kategorisera människor utifrån hudfärg.
Könsmaktsordningen som att ”män som grupp är överordnade kvinnor som grupp” håller jag helt enkelt inte med om.”
Du förstår inte att omsätta könsmaktsordningen till ras och hudfärg? ”Vita som grupp är överordnade svarta som grupp”. Eller ”tyskar som grupp är överordnade judar som grupp”.
Feminister vill också se att människor behandlas lika, oavsett hudfärg, kön eller sexualitet. Så ser inte världen ut ännu men vi jobbar på det.
”Men varför tror du att detta bara skulle gälla för kvinnor och inte för män? Varför skulle inte män vilja prioritera sina familjer och hur många män nöjer sig inte med chefsjobb på mellannivå?”
Jag tror visst att män också kan prioritera så, men jag tror att i relation är det fler män som är beredda att satsa på den absoluta toppen och som vanligt är det ju 50/50 som gäller som måttstock.
”Män har ju en gång i tiden till och med lagstiftat om att kvinnor måste gifta sig med män så nog tycker män att kärnfamilj och äktenskap mellan man och kvinna är viktigt:D?”
Mycket generaliserande uppfattning om män.
”För övrigt presenterar du ännu en av dina grava missuppfattningar, dvs att du tror att feminister inte tycker att kvinnor skall få prioritera familjen. Var får du sånt ifrån?”
T ex Maria Sveland anser att det fria valet är ett problem när det handlar om föräldraförsäkringen. Hon tyckte att det var beklagligt att hennes välutbildade och välavlönade väninnor var mera hemma med barnen än deras män.
”Min fråga är varför män generellt, även inom de skattefinansierade yrkena tjänar bättre än kvinnor, ofta trots lägre utbildning? Ditt svammel om varför outbildade sopåkare tjänar bättre än utbildade sjuksköterskor och undersköterskor, lämnar jag därhän. Sopåkare har inte tyngre jobb än tex undersköterskor och inte heller jobbar de obekväm arbetstid.”
Svamla kan du göra själv. Jag sade att jag inte har ett bra svar om varför just sopåkare har så pass bra löner. Något att satsa på för kvinnor kanske?
Om jag ska ta några exempel från offentlig sektor (ladsting, kommun, stat):
Undersköterska 24 100
Sjuksköterska 27 700
Grundskolelärare 26 300
Förskolelärare 24 400
Barnskötare 20 400
Geriatrisjuksköterska 29 400
Säkerhetspersonal 21 600
Byggnads- och anläggningsarbetare 19 300
Renhållnings- och återvinningsarbetare 23 100
Polis 28 900
Brandman 27 300
”Och killar har blivit uppmuntrade sedan tekniken uppfanns, medan tjejer inte blev det. Det tar naturligtvis tid att ändra på normer och strukturer. Eller tror du att det ligger något ”biologiskt” i män att de gillar teknik och hur förklarar du det eftersom dagens teknik är ny? Den fanns inte på stenåldern.”
Vilken grupp har i huvudsak utvecklat den moderna tekniken och varför? Du resonerar i enighet med just det antagandet inom feminismen som jag inte tror är sann, dvs att om inte socialiseringen till kvinnor och män fanns, skulle kvinnor och män välja exakt likformigt. Lika många kvinnor som män skulle vilja bli grävmaskinister eller nagelskulptriser. Alltså i enlighet med att könet enbart är en social konstruktion och att inga biologiska skillnader finns. Något som du tidigare menade att feminister inte tyckte.
”Du förstår inte att omsätta könsmaktsordningen till ras och hudfärg? ”Vita som grupp är överordnade svarta som grupp”. Eller ”tyskar som grupp är överordnade judar som grupp”.”
Nej, jag anser att den marxistiskt färgade maktanalysen som du tillhandahåller här är felaktig. Enligt den kan t ex en vit, heterosexuell man aldrig vara förtryckt, eftersom han definitionsmässigt befinner sig i en låst kategori som bestämts vara överordnad. Den sortens maktanalyser har blivit mycket populära, men de är inte för den sakens skull korrekta eller användbara.
”Jag tycker att jämförelse till barn haltar. Både kvinnor och män blir föräldrar, kvinnor har haft ett mycket mindre ansvar för landets försvar än män.”
Jag anser att du haltar. Du menar att kvinnor inte har blivit ÖB pga att kvinnor, som du ser det, ”har haft ett mindre ansvar för försvaret än män” men samtidigt lyckas du inte koppla detta till att män alltid har haft ett mindre ansvar för barnen?
”Är det verkligen så att alla chefer inom kommunen som ansvarar för skolor har varit män?”
I kommunen satt en gång i tiden nästan BARA män, precis som överallt annars.
”Jag tycker att jag har försökt beskriva det jag kritiserar. Vem ska ”ge” någon makt och inflytande? Maktpositioner är attraktiva och de personer som når dessa har i regel kämpat hårt för det. Här anser jag inte att det handlar om en kamp där ”män” försöker hålla ”kvinnor” utanför, männen konkurrerar lika mycket med andra män. Konkurrensen är hård och ingen blir bara ”tilldelad” makt.”
Jag tror inte att du egentligen tror, att alla människor i världen har exakt samma möjligheter att ta sig fram på olika områden, tex pga etnisk tillhörighet? Om du har ett strukturellt och historiskt perspektiv samt ett nutida om hur det verkligen ser ut i världen, så förstår du att män har tillskanskat sig nästan all makt, tillgångar osv i världen genom att utestänga främst kvinnor men också människor som inte ”är som de själva”, tex judar, romer, svarta osv? Det är alltså lika svårt för män att släppa in kvinnor som det är för svenskar att släppa in invandrare. Det handlar också naturligtvis om att män alltid har haft all makt, skaffat sig alla kontakter och är vana vid att nätverka med andra män.
”På Stockholm Music and Arts stod det nu för första gången (av de festivaler vi räknat), fler kvinnliga än manliga akter på en festivalscen. Detta tycker vi såklart är fantastiskt roligt, som en motsats till de annars så mansdominerade festivalerna. Vi måste däremot påpeka att vi nu inte (som vanligt) räknat in bakgrundsmusiker i statistiken. Tyvärr är även dessa ofta män, men vi tror och hoppas att även detta förändras.”
Skall jag tolka det som att du ”kritiserar” att Ladyfest för en gångs skull hade fler kvinnliga artister än manliga men totalt sett fler män då musikerna räknades in? När det motsatta gäller, så tycker du att det är okej för då förklarar du det med att män är mer ”intresserade” osv, än kvinnor? Jag förstår inte hur du får ihop det? Varför skulle du störas av fler kvinnor än män, när du inte störs av fler män än kvinnor? Det är ju fullständigt obegripligt?
”Men det finns en del att kritisera där också, t ex genusvetenskapen.”
Vad vill du kritisera med genusvetenskapen?
”På grund av de olika omständigheter som du nämner har inte kvinnor förekommit i politiken och på makthavande positioner lika länge som männen. De senaste hundra åren är inte relevanta att jämföra med dagens situation.”
Jag tror att det är här du gör själva kardinalfelet. Du vägrar väga in hur ett strukturellt förtryck som pågått i tusentals år har påverkat människogrupper och hur detta lever kvar i nutid samt hur lång tid det tar. Det finns natuligtvis en anledning till att USA nu som först har fått sin första svarta president. Det beror naturligtvis inte på att svarta inte har haft ”intresse”, ”andra intressen” osv. Det beror på att de har blivit utestängda av makten, de vita. När det gäller kvinnor-män, så försöker man bortförklara samma typ av rasism och förtryck med att diverse ”annat” än just diskriminering pga kön.
”Jag är dock övertygad att givet dagens situation kommer det inte dröja väldigt länge innan vi har en kvinnlig statsminister. Jag menar att under den tid som kvinnor har funnits i politiken på samma villkor har vi inte hittills haft någon kandidat som skulle nått ända fram”
Kvinnor i nutid, finns inte i politiken på exakt samma villkor som män. Kvinnliga politiker har inte uppnått samma ”naturliga status” som manliga politiker. Det ser vi enkelt på tex massmedias rapportering om tex både Sahlin och Schyman, där man ofta hellre diskuterar deras handväskor och utseende än deras politiska program. Kvinnor har inte haft särskilt lång tid på sig att komma ikapp män heller eller bygga upp sina nätverk, eftersom de var instängda i hemmen mot sin vilja, under större delen av 1900-talet. Det var ju också då som den industriella revoltionen kom och hela vår ekonomi byggdes upp. Pengarna, tillgångarna tog männen hand om och det lever kvar än idag, naturligtvis. Vad du än skall handla idag, så är det av nästan uteslutande manligt ägda företag, du handlar.
Här kan du läsa om det aburda drevet mot Feministiskt Initiativ:
http://noboytoy.blogspot.se/2013/03/lidija-kanner-sig-utestangd.html
Återigen, det handlar om feminismens syn som är ju mer kvinnor, desto bättre jämställdhet. Jag har aldrig förespråkat 50/50 annat än i de politiska församlingarna.
Dessutom har jag aldrig påstått att det inte skulle finnas några jämställdhetsproblem kvar. jag är inte antifeminist på det sättet du vill få det till, att jag skulle vara mot all form av feminism, alltid.
Jag ser att jämställdheten har kommit långt och det är bra, men jag håller inte med i alla frågor och analyser.
Nu hinner jag inte mera den här gången. Tack för debatten!
Nej, det är inte lätt att hålla med om något när man inte ens har försökt sätta sig in i ämnet och därför misstolkar som du gör?
Jag inser att din uppfattning och dina föreställningar om feminism nog inte går att rubba, oavsett vad? Du har redan bestämt dig för att bilda din egen åsikt på den knapphändiga kunskap och info du har?
Tack ändå för debatten och din tid, Susanna.
Jag tror att vi är överens om många saker och jag är visst beredd att omvärdera mina uppfattningar om jag anser att jag behöver det. Debatten blir dock väldigt otymplig att föra när så många, stora och komplexa saker ska debatteras samtidigt. Men jag uppskattar att du tog dig tid!
Tack, notoyboy, för dina vettiga, insiktsfulla och nyanserade inlägg.
Bo Bergman,
Blentarp
Pingback: Rip Image – Makten och männen | En stilla undran