Tjejig myskväll

Igår kväll hade jag en myskväll på egen hand, eftersom Uffe var borta hela natten. Jag är ju förkyld i vanlig ordning och låg i soffan och tröståt världens godaste Järnaglass. Isabella Löwengrip drömde till och med om deras blåbärsglass, så god tyckte hon att den var…

 Den riktiga Marie-Antoinette och Kirsten Dunsts dito.

Jag passade också på att se en film som troligen tilltalar fler kvinnor än män, Sofia Coppolas Marie-Antoinette med Kirsten Dunst i huvudrollen och Marianne Faithful i en liten roll som den habsburgska kejsarinnan Maria-Theresia, Marie-Antoinettes mor. Jag älskar den här filmen. Inte bara är det en finstämd beskrivning av en ung flickas väg till att bli drottning av Frankrike, den dysfunktionella familjen hon gifts in i, de bisarra hovritualerna och inte minst, svårigheterna i äktenskapet och vad som för en vanlig dödlig är traumatiskt nog, är för en kunglighet av denna kaliber en angelägenhet som berör rikets styre. Filmen är också en fullkomlig orgie i alla prinsessdrömmar som förmodligen aldrig fått utrymme att blomma ut tillräckligt hos mig. Det är rococo-klänningar i alla tänkbara snitt, det är fantastiska 1700-talsskor, det är bakelser, det är små hundar, maskeradbaler, halsbrytande frisyrer och champagne, det är hästar och dekorativa vagnar. Det är kort sagt allt en prinsess-wannabe av valfri ålder kan önska sig.

 Marie-Antoinette anländer till den franska gränsen.

Kirsten Dunst är briljant, som alltid. Hon är en av mina absolut största favoriter. Första gången såg jag henne som den lilla vampyrflickan i En Vampyrs Bekännelse, med Tom Cruise och Brad Pitt. Redan där var hon fullständigt fantastisk.

 Versailles

 Med entourage…

 Den bisarra påklädningsritualen…

Filmen Marie-Antoinette fokuserar just på prinsessans perspektiv, de storpolitiska händelserna utspelar sig vid sidan av och framgår endast i små ordväxlingar mellan kungen och hans rådgivare eller som en uppretad lynchmobb på slottsgården. Den handlar om Marie-Antoinettes känslor och hennes roll som maka och den person som förväntas producera en tronarvinge. Vilket inte är det lättaste. Maken visar sig vara mera intresserad av jakt och av att samla på lås. Marie-Antoinette porträtteras som en högst sympatisk person, barnkär och tålmodig, men som efter hand hänfaller åt excesser. Hon börjar tröstshoppa och livet blir en fest. Makarnas relation beskrivs också på ett ömsint sätt, där de två huvudpersonerna i riket förstår sina roller, förstår och respekterar varandra och gör det bästa av den situation de hamnat i till följd av politiska förpliktelser.

 Fest och spel…

 Excesser i skor…

 …och godsaker

Jag tycker också om att filmen spetsats med modern musik, främst artister från 80-talet som Bow Wow Wow och Siouxie and the Banshees. Jag älskar den här filmen…det skrev jag visst redan…och jag kommer att njuta av denna lilla rococo-pärla många många fler gånger.

 Marie-Antoinette träffar den svenske greven Axel von Fersen…

  Givetvis förstår sig modetidningarna på att utnyttja våra prinsessdrömmar…Kirsten Dunst i Vogue.