Som ni säkert är medvetna om så gillar jag Tanja Bergkvist och hennes knivskarpa analyser och söndersågningar av genusindustrin och dess representanter. I dessa guilt-by-association-tider känner jag mig dock manad att understryka att jag inte delar hennes politiska sympatier i det fallet att de ligger hos SD (en del kommentarer på hennes blogg på sistone tyder på detta).
Angående min egna politiska hemvist: Jag kan inte identifiera mig med något av de politiska partiernas program som helheter, men är mera åt det liberala (kanske någon gång åt det konservativa) hållet. Jag förordar allas lika värde, lika rättigheter och skyldigheter, likvärdiga möjligheter att skapa sina liv. Jag förespråkar att människor ska ses som individer i första hand och som medlemmar av kollektiv i andra. Jag tror på kunskap, bildning och medmänsklighet och att makt ger ansvar, även moralisk sådan. Jag tar avstånd från rasism och sexism (åt alla håll, inte enbart de håll som den marxistiska maktanalysen anger). Men jag anser också att till exempel invandringspolitiken måste kunna diskuteras utan att en rasiststämpel trycks i pannan på alla som försöker. Samma sak med delar av feminismen. I all korthet.
Tanja är fortfarande en superb skribent enligt mig, men jag vill bara tydliggöra detta.
En person som spårat ut rejält är Ingrid Carlqvist. Hon är feministkritisk och var ganska omtyckt bland feministkritiker men hon har tyvärr tappat det helt.
Vill ni undvika guilt-by-association så ta inte i henne med en tång…
Jag tycker i och för sig att det är lite synd att behöva markera sådana här saker och SD har, som alla andra partier, sin demokratiska rättighet att verka och existera. Men i debattklimatet där jag själv redan pekats ut som en man som hatar kvinnor (Malin Holms konferensrapport) och många av oss som bloggar om jämställdhet, feminism och genus slentrianmässigt smetas ner med Breivik och annat känns det ändå tyvärr nödvändigt.
Visst är det synd, guilt by association är väldigt lågt. Precis som att många nazister också är miljövänner och motståndare till kärnkraft samt väldigt propalestinska…
Men det är dumt att lämna öppet mål åt motståndaren.
Jag tänkte ungefär så.
Jag håller med. Det finns bra saker hos Tanja B, men också en hel del trista. Att hon ofta hyllas av SD-are säger en del. Hon har också uttalat sig i klimatfrågan och där tycks hon vara rejält okunnig.
Ingrid Carlqvist har blivit helt galen. Sedan hennes deltagande i SION-konferensen i höstas, där hon bl a klappade händer när riktigt ruggiga engelska råskinn talade, är hon persona non grata.
Man kan kanske inte ta ansvar för alla som hyllar en, men jag förstår hur du menar.
Jan, inte i klimatfrågan om uppvärmning osv, den har jag inte satt mig in i alls. Jag har enkom uttalat mig om kemikalier i vardagen – där anser jag att vi har ett reellt problem: http://tanjabergkvist.wordpress.com/2011/12/13/norge-avskaffar-genusforskning-och-lite-om-underkastelse-foda-och-evolution/
Om den sk globala uppvärmningen har jag aldrig uttalat mig.
Tanja,
På den klimatskeptiska bloggen The Climate Scam gjorde du nyligen reklam för Freedomfest och du passade också på att skriva: ”Ang klimatskrämselpropagandan om uppvärmning så är det delvis ett sätt att få oss att acceptera lägre levnadsstandard, trots att skälet inte är klimat utan ekonomi och globalisering.” Att använda ord som ”klimatskrämselpropaganda” på ett forum som i princip bara besöks av klimatskeptiker tolkar åtminstone jag som ett ställningstagande i en viss riktning ;)
Jan E aha ok jag förstår. Jag tog inte ställning i sakfrågan (tror även jag skrev det i kommentaren, pga jag inte satt mig in i detta alls – inte läste en enda vetenskaplig artikel i ämnet) utan skrev att oavsett om vi har uppvärmning eller inte så ANVÄNDS det här för att införa förändringar på helt andra områden.
Men som sagt – jag är bekymrad över kemikalierna, nu var det väl 800.000 st som EU skulle se över. Jag skiljer på global-uppvärmningsfrågan och det andra, som jag bla skrivit om här: http://tanjabergkvist.wordpress.com/2011/12/13/norge-avskaffar-genusforskning-och-lite-om-underkastelse-foda-och-evolution/
Man kan inte välja vem man ska hyllas av. Däremot kan man välja vad man hyllar.
Ja, precis.
Minns ni det här? http://tanjabergkvist.wordpress.com/2011/03/04/sd-honor-och-agg-%E2%80%93-maste-jag-gora-journalisternas-jobb/
Rätt i princip, men i praktiken är det ju ett problem. Det finns ju en anledning till att SD-sympatisörer finner tröst hos Tanja. Om Tanja tycker det är ok så är det ju inget problem för Tanja, däremot för oss som inte vill ta i SD med tång.
Mats Dagerlind kallar sig för jämställdist (http://www.expressen.se/kultur/jag-ar-jamstalldist/). Våra åsikter när det gäller feminismen och dess genusindustri överensstämmer ju med många SD-sympatisörers men vad kan/ska vi som inte är SD-sympatisörer göra åt det? Vänsterpartister visa ju så gott som dagligen sina kommunistsympatier även om de är smarta nog att aldrig använda ordet kommunism längre.
KDU (googla t.ex. på Sara Skyttedal och Aron Modig) har också så gott som samma åsikter, när det gäller feminismen och dess genusindustri, som oss och många SD-sympatisörers. Vad kan/ska KDU göra åt det?
Det jag menar är att man kan bara inte lägga sig ner och dö bara för att man har åsikter som tangerar SD-sympatisörers. Det man kan göra är att som du gör i det här inlägget: ”understryka att jag inte delar hennes politiska sympatier i det fallet att de ligger hos SD”. Jag tyckte redan från första gången som jag läste Tanjes blogg att det fanns ett visst SD-skimmer men jag slutar inte att läsa henne för det eftersom hon är en underhållande genuskritiker. Ingrid Carlqvist är tyvärr förlorad för all framtid vilket är synd.
Ja. Tack. Jag kommer fortsatt att läsa Tanjas blogg för att roas och oroas, men ville göra detta förtydligande.
Det finns en åsiktelit, det är den grupp personer som har det dagliga tolkningsföreträdet. De sitter bland annat på DN Kultur som du kritiserar.
Åsiktseliten tycker att de har ett ansvar, ett ansvar över debatten och den dagliga agendan. Men de har ett digert jobb. Ett problem är att kritiker ofta har rätt i sak, men att de som sitter på toppen pga sitt ansvar ändå inte kan släppa fram dem.
Men de har ett knep, de diskuterar helt enkelt inte i sak när de utmanas. Istället angriper de personen. Det är så en åsiktselit kan hålla sitt grepp. Och det är därför det blir så absurt till slut. Sakdiskussionen försvinner. Absurda teorier och agendor blir de officiella. Och de som utmanar i sak, slås ner i person.
Susanna, tycker du att du bemöter Tanja i sak, eller tycker du att du angriper hennes person? Jag tycker inte det är helt klart.
Och tycker du att det är bra att lyfta fram ”guilt by association” som ett eget argument? Är det inte just det som åsikteliten vill?
Systemkritiska människor kommer alltid ha en hel del åsikter, det ligger och kommer alltid ligga i deras natur, hur än det kritiserade systemet ser ut. Att strikt hålla sig till sak är det ända sättet att hålla en diskusion levande. Eller?
Jag vill bara göra detta förtydligande eftersom Tanja själv ser en aktiv roll i SD som ett möjligt karriäralternativ och eftersom jag inte sympatiserar med SD, men tycker att Tanja är en briljant skribent som jag kommer att fortsätta följa med stort intresse. Jag tycker inte att jag angriper henne som person, jag vill bara tydliggöra att hennes politiska sympatier angående SD inte är mina. Jag förstår inte hur det skulle kunna ses som ett personangrepp?
Att man bör diskutera sakfrågor är jag överens med dig om. Att Tanja kan tänka sig att ställa upp som kandidat för SD ser jag som en sakfråga (jag kunde kanske ha exemplifierat med det för tydlighetens skull förstås).
Hm, kan inte minnas att jag skrivit att jag skulle kandidera för SD, utan skrev att jag kan tänka mig att ägna mig åt politik, och vidare skrev jag i kommentaren att det är synd att det inte finns personval så att ni kan skriva mitt namn på en valsedel bara. :-)
Som jag också skrev har jag inte ens hunnit tänka över de här sakerna. Min identitet är ju som matematiker, och jag vet inte om det politiska passar mig. men alla andra vill ju att jag ska bli politiker, och jag skrev att det inte är uteslutet, men har inga konkreta planer på det just nu, utan andra planer.
Jag uppfattade det som att du kunde tänka dig att kandidera åt SD. Ett Tanja-parti skulle vara mycket bättre, det skulle jag kunna tänka mig att rösta på… :)
Jag ber om ursäkt om jag på något vis trampat dig på tårna, det var inte min mening att hänga ut dig eller påstå något som inte stämmer, jag uppfattade det som att det låg till på ovan nämnda vis. Om det inte stämmer att du sympatiserar med SD så ber jag återigen om ursäkt för att ha påstått detta. Jag ville mest av allt vara tydlig med min egen inställning, eftersom jag, som sagt, redan blivit förknippad medelst guilt by association med ett par tveksamma företeelser.
Du är en av mina absoluta favoriter och jag hoppas, som sagt, att jag inte trampat dig på tårna nu.
Susanna det är lugn, jag är tolerant och förstående, till skillnad från PK-eliten :-) Det är bara roligt att diskutera och om folk undrar så kan det ju finnas en poäng i att ta upp detta.
Jag tycker att SD gjort bra ifrån sig i flera Riksdagsdebatter jag sett på TV, det har jag tagit upp, i framförallt EU-frågan men även vad gäller tex genusvansinnet http://tanjabergkvist.wordpress.com/2011/03/04/sd-honor-och-agg-%E2%80%93-maste-jag-gora-journalisternas-jobb/ där jag vet att infon kommer från min blogg- på det sättet kan man alltså påverka politiskt utan att vara med i ett parti. Minns min chock när Åkesson ett sommartal tog upp genustrumpeten och ett annat om könsbyten på bestick. :-) Könsbyten på bestick kom upp i riksdagen tack vare min blogg, då Mattias Karlsson konfronterade Sabuni med detta i en interpellationsdebatt om jämställdhet och satsningen på 225 miljoner.
Jag kanske borde sätta mig i Riksdagen också men helst skulle jag vilja göra det i egen person. Nåväl, de får väl bjuda in mig annars när jag skrivit om någon SOU som vanligt :-) (http://tanjabergkvist.wordpress.com/2010/03/11/mitt-anforande-i-riksdagen/) .
För att sammanfatta: ju mer de andra partierna och politikerna hycklar desto mer kommer jag givetvis att uppskatta de partier och politiker som inte gör det. Jag vill sända ut en signal – och den lyder: vi är inte dumma i huvudet. Ni kan inte sitta och tro att ni kan föra oss bakom ljuset och dekonstruera det samhälle som det tagit decennier att bygga upp (utbildningsväsende, forskning, vård, välfärd, nationell suveränitet utan EU-byråkraters förtryck) utan att vi kommer att notera detta och uppmärksamma det. Därmed kan det hända att de politiker som också uppmärksammar detta kan komma att lyftas fram – så enkelt är det.
Du är bäst! :)
En fråga i all nyfikenhet: utifall Tanja i stället för att ha nämnt SD som ”ett karriäralternativ”, i stället sagt att hon skulle kunna tänka sig MP – hade det då förefallit dig lika viktigt att visa på detta mått av avståndstagande?
Jag frågar eftersom det rådande (guilt by accosiation)-klimatet näst intill skrämmer folk till att just visa sitt, i mitt tycke, ömkliga avståndstagande från än det ena och än det andra.
….en fråga till eftersom jag ändå håller på: rent hypotetiskt – om Tanja nu skulle slå slag i saken och bli en SD-politiker , skulle det, med tanke på din i övrigt positiva syn på hennes övriga kvaliteter, skulle inte SD bli ett mer ”briljant” parti? Är detta inte vad hon rent konkret skulle tillföra – oavsett vart hon skulle ta vägen?
Jag förtydligar enbart i syfte att förekomma eventuella guilt by association-kedjor som skulle se ut på följande vis: jag – Tanja Bergkvist – SD – rasism. Jag har redan blivit guilt-by-associerad som följer: jämställdhetsdebattör – Breivik (Sveland etc) och: jämställdhetsdebattör – jämställdist – kvinnohatande man (Malin Holm på Uppsala universitet). Jag vet inte hur en sådan guilt-by-association-kedja angående MP kunde se ut, jag kanske kunde utpekas som kärnkraftsmotståndare eller nåt? Hade det däremot handlat om kommunism och Vänsterpartiet eller andra partier på ytterkanterna hade jag gjort ett liknande förtydligande.
Jag gillar Tanja och det hon skriver, vilket jag uttryckt flera gånger på bloggen. Nu har jag även förtydligat att jag inte sympatiserar med SD. Sedan är det upp till Tanja att välja hur hon vill verka. Hur mycket en enskild person påverkar ett parti är svårt att bedöma och frågan är, som sagt, hypotetisk. SD har sitt ursprung i rasistiska rörelser och gång efter annan åker ledande företrädare dit med att ha uttryckt rasistiska och sexistiska åsikter.
Johan, men då får du ´ju se Uppdrag Granskning idag – Janne Josefsson är ju på krigsstigen verkar det som – ska tydligen konfrontera journalister. :-)
Ang det du skriver till Susanna om guilt by association så har du rätt, å andra sidan är denna metod ett faktum. Själv har jag valt att inte acceptera denna metod utan försöker klargöra min ståndpunkt i sakfrågor om det råder tveksamheter. Vi kan ju tex se på alla moderata kommunalråd som hotat med att gå över till SD då det inte fungerar på kommunal nivå med integration, bostäder osv. Då kommer Billström och låter radikal, men moderaternas politik står fast. Och så stannar de i (m) – fast de inte alls delar (m):s politiska vision längre. Men då de stannar i (m) undviker de att bli anklagade för något, fast de på kommunal nivå driver samma politik som SD i just de känsliga frågorna.
Det handlar alltså inte längre om vad som sägs, utan vem som säger det. Ganska knasigt faktiskt. På tal om sakfrågor…
Ja, jag tycker själv att det är olyckligt att behöva försvara sig mot allehanda anklagelser utsprungna ur kreativa guilt-by-association-kedjor, men icke desto mindre är det den verklighet vi lever i. Att hålla sig till sakfrågor är förstås det enda raka. Jag har alltid haft svårt att köpa ett helt partiprogram eller identifiera mig med en specifik rörelse, också den jämställdistiska, eftersom jag föredrar att representera enbart mina egna åsikter.
Politiken är ett vanskligt spel, men som du säger och ger exempel på, också en möjlighet till verklig påverkan. Tyvärr fungerar det spelet sällan rationellt. Man kan inte driva en sakfråga, utan att samtidigt bli förknippad med ett helt paket av mera känslomässigt baserade värderingar, när man gör det genom ett parti.
Jag har inte läst allt av TB men älskar det jag läst för den starka intellektuella anstrykningen parad med en kunskap som är verifierbar och som hamnar bortom och utanför all genusvetenskapligt trams.
Det är farligt att utöva Guilt by Association hur frikostigt som helst. Jag är själv motståndare till SD men känner ändå att det finns beröringspunkter. Jag har SD-anhängare i mitt följe som ibland retweetar mig. Skall jag göra avbön eller vad? Exempelvis, jag äter inte falukorv för att jag sympatiserar med Jimmie Åkesson, om han nu också råkar göra det, utan för att jag tycker falukorv är gott!
Jag vill bara föregå alla som vill etikettera mig som rasist (utöver man som hatar kvinnor (Malin Holm) och Breivik-anhängare (Sveland etc)), men jag ska erkänna att jag hade mina betänkligheter inför det här inlägget. Jag tycker att det är tråkigt att behöva göra så här, men vill bara förtydliga detta.
Guilt by association har redan, som sagt, utövats mot mig och många andra och då inte från trollande kommentatorer utan dagstidningars kultursidor och en doktorand på Uppsala universitet. Jag ville bara ha detta inlägg klart i den stunden någon försöker klistra epitetet rasist på mig också med samma oärliga metodik.
Jag tycker att Tanja är en underbar skribent och kommer fortsatt att läsa henne med stort nöje.
Bengt, ja det där är helt vansinnigt. Tänk – vi andas samma luft också allihop.
Jag har ingen aning om Tanja B:s politiska hemvist, så jag ska inte säga mer om den saken.
Däremot kan jag som allmän betraktelse säga – och nu räknar jag med att de som läser detta är minst normalbegåvade – att dagens bespottade marginalrörelser är morgondagens hjältar. Om framtiden blir SD:s så kommer alla att bedyra att de egentligen alltid stått på SD:s sida.
Det finns mycket som talar för detta, för svensk invandringspolitik är uppenbart osund. Det är en sak att vara öppen för invandring och öppen för kulturella intryck från hela omvärlden, men en helt annan sak att utan motstånd överlåta ett välskött samhälla åt grupperingar som står för extremt snäva perspektiv. Sverige är välmående bl.a. eftersom man frångått familje- och klantänkandet. Om Sverige på historiskt sett mycket kort tid får en hög andel människor som står för just familje- och klantänkt så kommer Sverige att förändras i grunden – och inte till det bättre.
Det här borde vara uppenbart, men den politiska korrektheten har gått så långt att vi inbillar oss själva att ingenting sådant skulle pågå. Ifall någon påtalar att man åtminstone borde kunna ställa vissa krav på dem som vill leva i Sverige blir reaktionerna närmast hysteriska och okvädningsorden haglar.
Och nej, jag är inte någon anhängare av stängda gränser. Inte heller av SD eller någon annan gruppering med natiolaistiska förtecken.
Självklart måste även invandringspolitiken kunna diskuteras.
Rick, min politiska hemvist är det sunda förnuftet. Va, vill du inte stänga gränserna?! Tänk om jag rymmer då? ;-) Skämt åsido, du har rätt ang det där med morgondagen – människan är ett flockdjur och lika galet som allt är nu, lika snabbt kan det vända och folk kommer att säga att de minsann tyckte si eller så hela tiden också. Men de var inte beredda på att ta smällarna bara, någon annan ska gå före helst. Ungefär som med min genusfråga.
Tanja B
”…min politiska hemvist är det sunda förnuftet.”, skriver du. Utmärkt, för då har vi redan ett litet kotteri.
Jag hade faktiskt inte tänkt på att du kan försöka smita. Äsch jag ändrar mig och förespråkar stängda gränser, för utan dig blir debatten här i landet så otroligt mycket fattigare.
Jo, så kan det gå, dvs. att SD blir framtidens maktfaktor och ingen kan alls dra sig till minnes att de skulle ha stött sådana mossiga och unkna partier som S, M och allt vad de heter.
Rick.
”Och nej, jag är inte någon anhängare av stängda gränser. Inte heller av SD eller någon annan gruppering med natiolaistiska förtecken.”
-hmm, vad var det nu du sa i mitten av ditt inlägg? =)
Jag kan inte begripa hur någon som ogillar feminismen kan vurma för SD. Visserligen kan man tycka att de är en frisk fläkt och anti-PK, någonting som Sverige desperat behöver. Men samtidigt skuldbelägger de kollektivt lika bra som någon feminist.
De flesta som sympatiserar med SD är inte rasister, men partiledningen är det tveklöst. När Åkesson gick med i partiet var det inte ovanligt med nazistflaggor på sammankomsterna. Vilken icke-rasist går med i en sådan förening?
Varför Åkesson gick med i det partiet kan han naturligtvis bara själv svara på(vilket han också gjort). Jag är övertygad om att han, precis som alla andra i ledande positioner, gick med i partiet, både för att han var/är kritiskt mot den förda invandringspolitiken och för att han hittade en plattform för sitt budskap utifrån de demokratiska värderingar som Sverigedemokraterna står för. Dessutom förändras ju alla partier över tid och viljan att förändra gäller ju inte enbart utåt mot samhället. Lika mycket, särskilt i ett ungt parti, sker den viljan inåt för att skapa en hållbar, enhetlig och trovärdig grund att för att föra ut det politiska budskapet på. De som inte delar de grundläggande värderingarna i partiet lämnar det själva, andra får helt enkelt anpassa sig till det som partiet står för.
Angående det rasistiska budskapet i partiet: Själva begreppet rasism innebär ju föreställningen om att människor kan delas in i olika raser och att dessa tänkta raser har olika värde. För att upprätthålla dessa tänkta rasers enhet och renhet så bör man enligt den rasistiska tankegången inte blanda dessa raser. Dessa är huvudbudskapet i det rasistiska tankegodset. Om du läser partiprogrammet och går igenom uttalanden i den offentliga debatten som gjorts av ledande företrädare för SD så borde det stå klart att rasism, i den meningen som beskrivits, överhuvudtaget inte kännetecknar partiledningen. Inte heller partiprogram eller principprogram har med dessa tankegångar. Tvärtom tar man avstånd från den rasistiska läran. Visst kan man alltid ha tankar om politikers åsikter, absolut, men man ska inte beskylla människor för att vara något de inte är.
Åkesson gick med i partiet eftersom det när han gick med var ett uppenbart rasistiskt parti som hatade alla med mörk hudfärg. Jag tvingas därför konkludera att han (åtminstone då) delade dessa åsikter.
Jag är fullt medveten att partiledningen idag givetvis inte vill skylta med detta eftersom det skulle innebära att de åkte ur riksdagen fortare än kvickt. Icke desto mindre är det uppenbart att Åkesson åtminstone i sin ungdom var svårt rasistisk. Skärp dig, vem går med i en förening som skyltar med svastikor? Givetvis en rasist.
Därmed inte sagt att den politik som SD på pappret står för behöver vara rasistisk, även om den enligt mig har stora likheter med extremfeminismen.
Men SD är väl det enda partiet som är mot genusvetenskapen ? Och Åkesson en partiledare som inte kallar sig feminist?
Bra, Susanna!
Tack!
Vill också påpeka att jag själv inte ser att Susanna Varis gjort något fel här, vi lever faktiskt i tider av guilt by association, och om hon känner att hon vill förtydliga sig så är hon i sin fulla rätt. Själv har jag för vana att sätta de som håller på med guilt på association på plats ;-) http://tanjabergkvist.wordpress.com/2012/03/22/akademikerna-och-det-sunda-fornuftet-finns-verkligheten-pa-riktigt/ för man ska inte behöva acceptera fula metoder. Jag står för allt jag personligen skriver och säger (om ngn orkar läsa igenom mina 1.400 sidor blogg + säkert 14.000 sidor kommentarer) och jag har sedan starten utgått ifrån att allt jag skriver kan och kommer att användas emot mig, och jag utgår ifrån att det är det jag skrivit som jag ska stå för, inte vad andra står för. Kan dock ändå påpeka att min anhängarskara är ständigt växande och att jag personligen tycker att jag står för det sunda förnuftet. Vi har fortfarande yttrandefrihet och jag har fortfarande kvar min humor – trots tider av vansinne.
Förresten hörde ni det här igår i P1? http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5533572 Bråket mellan Janne Josefsson och en journalist på Aftonbladet. Kvällens Uppdrag Granskning kl 20.00 ska visst handla om medierapporteringen kring integrations- och invandringsfrågor, och då tog det hus i helvete på Aftonbladet. :-)
Det krävs inte mycket för att Guilt By Associationtokarna ska dra igång
http://www.dagensmedicin.se/nyheter/retweetade-sverigedemokrat/
Så var det klart…
Min uppfattning är att Tanja är en fritänkare som utgår från sitt eget förnuft och ser till innehållet i det som sägs, utan att bry sig om vem som säger det.
Det borde vi alla göra!
Bra skrivet!
Jag sympatiserar absolut inte heller med SD. Om SD börjar driva ekvalistfrågor så är det av marginell betydelse eftersom de är ett sådant litet parti. Det som betyder något är hur ”sjuklövern” ställer sig i jämställdhetsfrågor och jag hoppas att de ändrar sig till att inkludera mansfrågor oavsett vad SD gör, kanske med KDU som drivande kraft.
Ingrid Carlqvists blogg följde jag på den tiden hon drev papparättsfrågor. Numera läser jag inte hennes texter – den tidning hon driver vill åtminstone jag inte gynna med några klick.
Mansförakt och muslimförakt är två huvuden på samma hydra, som jag ser det.
Tack! Ja, jag ser ekvalismen/jämställdismen som en nödvändig breddning av jämställdhetsarbetet/-politiken. Religioner och ideologier ska kritiskt granskas, men för många tycks det vara svårt att skilja på detta och rasism eller sexism. Desto viktigare att fortsätta debatten.
Som liberal har jag av gammal vana lite svårt för ett konservativt parti som KD, dom var också emot homoäktenskap på sin tid och för tvångssteriliseringar av transsexuella fram tills alldeles nyligen.
Men det tråkiga är att liberalismen i Sverige är stendöd. Det finns inget äkta liberalt parti. Trots att såväl fp, c, m och tom mp kallar sig liberala. Ungdomsförbunden kan vara för legalisering av droger, för marknadsekonomi men så fort det handlar om kön och jämställdhet så försvinner alla liberala principer överbord. Då går helt plötsligt lika utfall före allting annat.
Jag diskuterade nyligen kvotering av föräldraförsäkringen med en ung luf:are, när jag sa att jag inte tyckte att staten skulle lägga sig i hur en familj fördelar föräldraledigheten så fick jag som svar att jag inte var liberal utan konservativ… WTF?
Förut var det de konservativa som ville styra människors egna livsval för ”samhällets bästa” och liberalerna som villa att människor skulle få välja fritt utan att staten lägger sig i. Nu har världen tydligen blivit helt upp och ner.
Pingback: Jag kysser Eder hand, Madame! | Malte on the Roxxx
Pingback: Jag kysser Eder hand, Madame! | Emma i skrubben