Exploatering pågår
Slösurfar på nätet och ramlar över ett pressmeddelande från Örebro universitet, där en doktorsavhandling av genusvetaren Lena Gunnarsson beskrivs:
”Vi kan inte förstå maktrelationerna i samhället mellan män och kvinnor utan att se hur de är förankrade i behovet av kärlek, omsorg, extas, bekräftelse och samhörighet. Lena Gunnarsson säger i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet att det kan vara en utmanande tanke för en del feministiska teoretiker, som tenderar att sky idén om naturliga behov.”
Utmanande tanke för feministiska teoretiker…spännande! Vad kan de handla om?
”Trots att vi lever i ett samhälle som formellt är jämställt och trots att kvinnor generellt inte behöver bli försörjda av en man så finns det en könsmaktstruktur, som också genomsyrar kärleksrelationer.
Det här har Anna G. Jónasdóttir beskrivit i tidigare arbeten med tesen att män exploaterar kvinnors kärlekskraft, en kraft som innefattar både omsorg och erotisk extas, och denna tes undersöks och utvecklas i avhandlingen.”
Män exploaterar kvinnors kärlekskraft? Ska det här föreställa vetenskap? Sektmöte hos närmaste radikalfeministisk gruppering snarare.
”Ett centralt tema är att det inte går att förstå maktrelationen mellan män och kvinnor utan en idé om de grundläggande behov som driver kvinnor att gå in i exploaterande relationer. Behovet av kärlek, omsorg och bekräftelse är lika grundläggande som behovet av mat och sömn. Och även om kvinnor och män i grunden har samma behov av andra människor så ger mäns exploatering av kvinnors kärlek dem en speciell auktoritet som gör dem mindre akut beroende av andras bekräftelse, medan kvinnor tenderar att bli existentiellt utarmade av exploateringen och därför mer omedelbart beroende av andra.
– Männens maktövertag ger dem orättmätigt mycket av livgivande kärlek, sexualitet och omsorg vilket i sin tur återskapar deras makt och styrka. Men det är också en styrka som är skör eftersom den i grunden är beroende av att kvinnor ger av sin bekräftande kärlek till männen. Detta beroende måste osynliggöras för att mäns speciella auktoritet ska upprätthållas, menar Lena Gunnarsson.”
What?? Jag dristar mig till att fråga HUR i hela världen kommer man fram sådant här? Vad baseras sådana här uttalanden på?
”Den exploaterande manligheten är också behäftad med inre motsättningar i och med att den å ena sidan är beroende av att kontrollera kvinnor för att säkra tillgången till deras livgivande krafter och å andra sidan faktiskt är beroende av att kvinnor är fria att välja. För det är bara om kvinnor har friheten att avvisa som de också genuint kan bekräfta män som unika personer genom att välja deras närhet.”
Eeh…? Fortfarande: HUR kommer man fram till en sådan här slutsats? (Backa väck från den jästa linsgrytan i studentkorridoren nu, Gunnarsson, är mitt råd).
”– Även om jag driver tesen att en feministisk förändring också i grunden ligger i mäns intresse så har kvinnor störst och mest akut intresse av att förändra maktordningen och bör därför vara drivande i den kampen. Jag utvecklar en modell för hur förändring kan komma till stånd: Kvinnor behöver dels rikta mer av sin kärlek – erotisk eller icke-erotisk – mot varandra och bort från män, dels rikta sin kraft mera inåt för att stärka sig själva och därmed bli mindre beroende av män.”
Handlar det här om en feministisk självhjälpskurs med positiva affirmationer? Lösningen på den antagna könsmaktsordningen är alltså lesbianism?
”Vad gäller det sistnämnda så introducerar Gunnarsson i sin avhandling en andlig tematik, som många kan uppleva som kontroversiell. Det är en utveckling av tankar från Roy Bhaskar, förgrundsgestalt för den vetenskapsfilosofiska skolan kritisk realism. Den kritiska realismen är ett centralt inslag i avhandlingen och ligger till grund dels för analysen av könsmaktrelationerna i kärlek och sexualitet, dels för Gunnarssons utmaning av den poststrukturalistiska filosofi som dominerar samtida genusvetenskap och feministisk teori.”
För en lekman inom området tycks det som att Bhaskars kritiska realism på föga sätt haft någon klarläggande verkan i jämförelse med den sedvanliga poststrukturalistiska teorihärvan. För övrigt sitter jag mest häpen och gapar. Kan någon som är bevandrad i humaniora på universitetsnivå förklara hur sådan här smörja kan passera som ”vetenskap”?
Lysande granskning, Susanna. Jag har mött detta så många gånger, inte minst just på universiteten. Vanföreställningar. Kärlekskraft…? Herregud, att det handlar om sekteristiskt beteende, skrudat som humaniora borde det inte råda något tvivel om.
Återigen är det såklart det heterosexuella beteendet, det som först och främst utövas av män, som betraktas som en ”fiendes” beteende.
Det är vämjeligt.
Tack! Vämjeligt är ordet och grattis alla skattebetalare också!
Att man kan doktorera på teser som dessa är ytterligare ett bevis på det förfall som skakar om hela det svenska utbildningssystemet. Fakta ersätts med tyckande förtäckt som filosofi, fakta behöver inte backas upp och kvantifieras det är ju fakta när man säger att det är det och det är naturligtvis fritt fram att kalla en politisk åsikt för ”faktabaserad”. Sverige är därmed ett av de få länder i världen som på akademisk nivå har ersatt objektivitetsbegreppet med ett subjektivitetsbegrepp. Här kan akademiskt tunga personer presentera nya ”sensationella fakta” i syfte att göra politisk propaganda maskerad som verklighetsbeskrivningen med stora bokstäver. Så har till exempel Stig-Björn Ljunggrens något grumliga ”fakta” kunnat passera det akademiska nålsögat och kunnat användas till det som det var tänkt att användas till – politisk propaganda. Nu har då ytterligare en av dessa kvasi-intellektuella stjärnorna tänts på den akademiska natthimlen som utgör Sverige. Nattsvart må den vara, skrämmande också men bara stjärnljuset lyser upp åt oss andra stackars arma satar, kommer vi nog bli lyckliga till slut. Jag menar, feminismen är ju här för att frälsa oss alla likt den sekt och religion den är. Att den är en skamfläck och rent lögnaktig är ju så lätt att dölja för den akademiska nivån störtdyker ju, och så gör också kraven och standarden på den. Adjö Sverige, om du någonsin ens fanns. Nedsänkt i det träsk som kallas dumhet blev ditt fall och alla var till och med för dumma för att se, än mindre förstå.
Läst texten två gånger nu och fattar typ inget av textstyckena.
Nej, det är du inte ensam om. Jag förstår vad som står, men inte hur sådana här uttalanden (baserade på vad?) kan passera som vetenskap…
Ja som text förstår jag vad hon skriver men jag känner inte igen mig i det sättet att beskriva relationer därför blir det bara en massa blaha blaha
Ja, precis.
Kvinnor behöver dels rikta mer av sin kärlek – erotisk eller icke-erotisk – mot varandra och bort från män, dels rikta sin kraft mera inåt för att stärka sig själva och därmed bli mindre beroende av män.”
Letar Lena Gunnarson efter en lesbisk relation så behöver hon kanske inte smutskasta män för det. Hon kan väl leta reda på ett lämpligt forum och hantera det på egen hand.
Ja, det känns som ett bättre och effektivare sätt…
Jag blir uppriktigt ledsen och bedrövad av att läsa det här, jag tänker på alla unga kvinnor (och män) som vaggas in i denna dynga maskerad i akademiska kläder. Jag hoppas bara att dessa charlataner blir avslöjade inom en snar framtid.
Ja, det måste få ett slut. Regeringen har minskat anslagen till genusvetensakpen, men det är synd att det inte finns några andra partier i riksdagen som är kritiska mot genusvetenskapen än SD. SD kommer i ett paket som jag till stora delar inte kan köpa.
KD är rätt kritiska också men känner en viss ovilja gentemot dom också om än inte lika stor som den inför SD.
Vad jag saknar är ett äkta liberalt parti som fokuserar på lika rättigheter snarare än lika utfall och människors rätt till fria val, (naturligtvis ska det även finnas ett socialt skyddsnät, är ingen Ayn Rand liberal) men det verkar som alla liberala partier i Sverige har köpt det postmodernistiska, marxistinfluerade genusflummeriet med hull och hår. Utan att begripa att det går på tvärs mot liberalismens grundläggande principer.
Jag håller med. Ett exempel är Emma Strömberg, vice ordf. för Liberala studenter i Umeå som gillar 33 anledningar:
http://blogg.vk.se/emma/2013/05/15/33-anledningar-varfor-feminism-behovs-och-lite-kritik-mot-facebookaktivismen-1207186
Så hon tror att ett grundläggande mänskligt behov hos kvinnor, vilket hon själv konstaterar är lika viktigt som mat och sömn, kan ersättas på konstgjord väg med dildos och politisk lesbianism? Hur ska det genomföras, ska aktivister ta över sex- och samlevnadslektionerna i skolan och tala om detta för eleverna? Vad tänker de göra med de 90% som sätter sig på tvären, de som tycker dildos är torftigt och tanken på att själv utöva homosex är motbjudande? Hon missar helt att heterosexuella kvinnors behov handlar om just män, inte om onani eller andra kvinnor. Det vore som att försöka tillfredställa behovet av mat genom att äta gräs – man blir mätt, men det är inte gott och ger ingen näring.
Och hur föreslår hon att män ska lösa detta grundläggande behov som är lika viktigt som mat och sömn? Att alla blir bögar kanske? För något säger mig att hon inte tänker föreslå pornografi, manliga sexhjälpmedel, importfruar och bordeller, vilket annars brukar vara de substitut ensamma män tar till när det grundläggande mänskliga behovet inte tillfredställs.
”Tänkte inte på det”…som Peter Dalles uppfinnare skulle säga. Den mest intressanta biten är hur beviset för att de här postulaten skulle stämma ser ut.
För Lena är det inte intressant hur män får utlopp för sina sexuella behov så länge det inte innebär någon samvaro med kvinnor.
Vilken humbug. Skrämmande att universiteten tillåter sånt här. Det utlakar både deras trovärdighet och trovärdigheten för allt som har med vetenskap och forskning att göra.
Precis min åsikt.
När papper av något slag läggs fram som vetenskapliga slutsatser, finns det då inga opponenter längre?
Eller de finns men de kommer från släkten? Eller det är den egna sekten som tillhandahåller opponenter eller kanske bara handledaren?
Vilken rappakalja!
Opponenten och handledaren är antagligen lika upplärda på genusflummeri som doktoranden. Hela genusvetenskapen borde granskas genom en oberoende kommission sammansatt av företrädare för andra, riktiga vetenskapliga discipliner.
Ska vi vara fullständigt ärliga finns det risk att större delen av Sveriges forskning inom humaniora borde granskas av övriga vetenskaper.
Eller rättare sagt, det viktiga är att granska vetenskapsteorin bakom det de säger.
Ja, vilka vetenskapsteoretiska grunder vilar de här vetenskaperna på (särskilt genusvetenskapen).
”Kan någon som är bevandrad i humaniora på universitetsnivå förklara hur sådan här smörja kan passera som ’vetenskap’?”
Efter att ha tillbringat allt för många år vid olika svenska humaniorainstitutioner kan jag inte uppbåda någon större förvåning över detta. Bara du bekänner dig till vissa grundläggande vänsterdogmer kommer du som regel undan med vad som helst. Är inte lärarna själva relativister så är de allt för fega för att verkligen ta strid mot nonsens som detta.
Överhuvudtaget är svensk humaniora på väg att sjunka. Något som i grund och botten beror på 68-vänsterns destruktiva inflytande; deras vilja att dels politisera forskningen och dels genom sänkta trösklar underlätta för arbetarklassens barn att komma in i den akademiska världen.
Genusvetenskapen är givetvis det främsta förfallstecknet, men egentligen bara toppen på isberget.
Skrämmande. Riktigt skrämmande. Sverige som kunskapsnation var det ja.
Har kvinnor ingen som helst behållning av att skänka kärlekskraft över männen? Om det är så så förstår man varifrån unga kvinnors självskadebeteenden kommer ifrån – de har ännu inte hittat en man som kan plåga dem.
Bo Rothstein har snappat upp Anna G. Jónasdóttirs tes, håller med om den, men sätter den i perspektiv. http://nile.lub.lu.se/ojs/index.php/st/article/view/3119 (20 kloka sidor.)
Tack för länken, ska läsa med stort intresse!
Intressant artikel med många matnyttigheter. Jag skulle dock önska att t ex statsvetare som Rothstein ifrågasatte, eller definierade, till exempel ett begrepp som könsmaktsordning: Att män är överordnade kvinnor. Vad ingår i en sådan definition? Om kvinnor prioriterar sin hälsa och familjelivet högre än pengar och karriär och når sina mål angående detta, vilken makt har då vem över vem? Räknas makt enbart som pengar och positioner i samhället?
Jónasdóttirs teorier får ett perspektiv och Rothstein konstaterar att hon förkastar alla biologiska kategorier när det t ex gäller att förklara kärlek:
”…hon tar helt avstånd från alla biologiskt bestämda
kategorier…”
Om man renodlat vill använda andra teorier som förklaring till mänskligt beteende så blir bilden, enligt mig, ofullständig. Felet blir också liknande som i ekonomisk teori när man förutsätter att individer handlar egoistisk och rationellt. I samma antagande lägger man just in att både kvinnor och män egentligen prioriterar livet utanför hemmet, tjäna pengar och göra karriär, eftersom det är vad som definieras som ”överordnat”. Tänk om det inte är så?
Visserligen verkar fler kvinnor vara missnöjda med fördelningen av hushållsarbetet än män, men vems standard gäller där i hemmen? Vem ska definiera hur städat det ska vara? Min erfarenhet är att det oftast är kvinnan som sätter ribban och sedan är det för mannen att anpassa sig. Vill inte han städa lika mycket och tycker att det ska vara så städat som hon vill, får hon städa mer och blir missnöjd. Men varför ska just kvinnans norm vara norm?
Den icke-biologiska förklaringen till att män väljer yngre partner (och kvinnor äldre) och som säger att mannen vill kunna dominera sin partner känns också något krystad. Vad vet jag, det kanske ligger något i det, men hur har man undersökt detta? Vore inte en rationellare förklaring den att mannens intresse vid parbildning främst riktar sig mot fertila kvinnor rent generellt? Kvinnans fertila period är, som vi vet, mycket kortare än mannens. Visst ja, inga biologiska förklaringar tillåtna.
För att generalisera, män har en betydligt högre smärttröskel för smuts än vad kvinnor har. Det finns även undersökningar som visar att kvinnor i singelhushåll städar oftare än singelmän vilket inte bör förvåna någon som besökt ett antal ungkarlslyor och jämfört dessa med singelkvinnors boende. Självklart blir därför kvinnor oftare missnöjda med städningen, när mannen tycker att det är klart ser kvinnan fortfarande smuts som måste bort.
Precis min uppfattning. Det finns en och annan pedantisk man, men de är rätt få i jämförelse…
Jag funderade ungefär i samma banor som alla ni andra när jag såg den, så flummigt att man liksom tappade andan för en kort stund. Men bara för en kort stund, man vill ju inte göra dem alltför glada… ;-)
Ah… ännu en ”kritisk” nånting som jag inte har hört talas om tidigare. Vi har ju sedan tidigare ”kritisk vithetsteori” och ”kritisk normteori” Ditt inlägg här kan med rätta kallas ”kritisk genusteori” :)
Kanske det är dags att starta en ”kritisk sexmaktsteori” också. Om man som man börjar fundera på hur sex upplevs i ett förhållande ur ett maktperspektiv så börjar man nog se sig själv och sitt kön som offer som vissa genusvetare gör….
Det vore på tiden med lite feminismkritisk teori och genusteorikritisk teori…