Pink Breeze av Mike James. Jag antar att Gudruns rosa dröm inte riktigt ser ut så här…
I dagens DN finns åter en intervju med F!-ledaren Gudrun Schyman, ni vet hon som brukar beskrivas som en sådan god retoriker. Retorik i betydelsen ”konsten att övertyga” finner jag inga spår av i denna intervju, mig övertygar hon inte om något alls. Möjligen då retorik i den modernare, svenska betydelsen ”konstfullt utformat men i huvudsak innehållslöst språk”. Trots allt beskrivs almedalsveckan kunna bli en ”språngbräda in i riksdagen” för det rosa partiet. Under almedalsveckan ska F! tydligen presentera hur de fantasifulla och utsvävande förslagen i partiprogrammet ska finansieras:
”Schyman gör klart att det handlar om en rad skattehöjningar: slopad nedsättning av krogmomsen och arbetsgivaravgifter för unga, en skatt på handel med värdepapper, stopp för rot och rut, kanske en förmögenhetsskatt.
– Vi tycker att det är rimligt att man har kvar jobbskatteavdragen upp till en viss lönenivå, säger Schyman.”
Skåpmat från partier på yttersta vänsterkanten, som förväntat. Dyrare mat på krogen så att låginkomsttagare än mer sällan kan unna sig en restaurangmiddag, färre, särskilt unga anställda i krogbranschen och andra förslag som torde hämma investeringar och slå undan benen för småföretag i kvinnodominerade branscher. Självklart vill hon behålla jobbskatteavdragen för de lägre inkomstsegmenten för att inte stöta sig med sina väljare, men en åtskillnad gör att det än mindre lönar sig att utbilda sig eller att arbeta mera. Det sedvanliga receptet från någon som tror att finanserna i samhället genereras ur ett outsinligt ymnighetshorn. För ovanlighetens skull ställs en fråga just på detta tema:
”Många anser att det viktigaste för jämställdheten är en stark ekonomi som kan finansiera välfärden. Vad har Fi för politik för att gynna näringslivets förmåga att skapa välstånd?
– Vi har inte haft möjlighet att utarbeta någon specifik politik för det. Vi är helt och hållet en volontärorganisation. Det gör att vi har inte utvecklat politik på samtliga områden. Men problemet är ju inte pengarna utan hur de fördelas.”
Vi dricker upp mjölken innan kossan ens har införskaffats, med andra ord.
Längre ner i artikeln:
”Industrin kan inte längre vara löneledande. Det är inte rimligt att en examen från vårdlinjen på gymnasiet är värd 4500 kronor mindre än en examen från fordonsteknisk linje. Det där är en patriarkal kvarleva som går ut på att pappa är familjeförsörjare och mamma jobbar för att dryga ut hushållskassan men hon har egentligen något viktigare att göra och det är att se till att familjen fungerar. Det syns väldigt väl på arbetsmarknaden och i värderingen av det arbete som görs.”
Inga ekonomiska realiteter och ingen verklighet får störa den genusvetenskapligt-moralistiska beskrivningen av verkligheten. Arbeten är något som ”värderas” av någon odefinierad entitet någonstans och därefter sätter denne någon löner. Grovt beskrivet betalas den offentliga sektorn och allt annat som skattefinansieras med resurser som genereras ur den privata sektorn. För att lönerna ska ligga på en rimlig nivå gentemot omvärlden och den konkurrens som kommer därifrån, har vi i Sverige haft den exportberoende industrin som riktmärke. Detta vill alltså Schyman avskaffa och införa (…ja, vadå?) som riktmärke. Ska lönerna istället sättas efter någon slags värdeskala, frikopplad från de rådande, ekonomiska realiteterna? Sådant kan möjligen realiseras i en planekonomi.
”Vad anser du om Folkpartiets förslag om statliga pengar till karriärtjänster för kvinnliga akademiker inom offentlig sektor?
– De har rätt i att kvinnor har sämre ekonomisk utdelning på utbildning. Men det här måste ske generellt. Vi vill skapa en jämställdhetsfond där de företag som går före ska kunna ansöka om pengar om man utjämnar lönerna. Den vill vi finansiera genom 0,5 procentenheters höjning av arbetsgivaravgiften och sedan sätter staten till lika mycket.”
Lönediskriminering är förbjuden i lag i Sverige. Menar Schyman att alla ska tjäna lika mycket? Att människor har olika löner beror på många faktorer; bransch, utbildning, erfarenhet, ansvar, arbetstid, ålder, kompetens etc etc, hur menar Schyman att lönerna ska jämnas ut? Individuella löneförhandlingar ska kanske inte existera? Om Johan har förhandlat till sig en lön på 35 000 kronor i månaden och Pia har nöjt sig med 34 000, ska företaget i fråga då söka medel ur jämställdhetsfonden, ringa upp Pia och meddela att hon ska få en extra tusenlapp, finansierad av skattebetalarna, i månaden framöver?
I nästa svar påstår plötsligt Schyman att de kvinnor som startar företag inom välfärdsbranschen inte har pengar som drivkraft när hon ska förklara varför rut-bidraget ska bort. för det första; hur vet hon det och varför skulle det vara så? För det andra, ponera att detta är sant, skulle inte det här kunna ge en liten liten ledtråd om varför kvinnor som grupp har lägre lön än män som grupp? Kvinnor kanske prioriterar andra saker än pengar?
Självklart vill F! ha individualiserad föräldraförsäkring (något som jag är en smula kluven inför själv) och en vild gissning är att man samtidigt är för insemination för ensamstående kvinnor men mot surrogatmödraskap. Fördelar för kvinnor eller jämställdhet, vilket var det nu?
F! vill ha fri invandring och det är väl en vacker tanke. Jag blir väl en party-pooper om jag undrar hur det hela skulle hanteras och finansieras.
När vi kommer till försvarsfrågan börjar F!:s visioner starkt påminna om en broschyr från Jehovas vittnen med lejon och lamm som fromt tumlar sida vid sida över gröna fält bakom lekande barn:
”Ni vill kapa drastiskt i försvarsbudgeten. Behöver inte Sverige ett försvar?
– På sikt måste vi se att idén om våld som verktyg vid konflikter är förlegad och destruktiv. Våldets syfte är alltid makt och kontroll. Det kan handla om en kvinnas kropp, en ung människas sexualitet, och i de internationella relationerna handlar det om kontroll av territorier.
När det nu finns sådana som Putin som är intresserade av kontroll över nya territorier, vad gör man då?
– Vi menar att vi måste se det här i ett sammanhang och inte kalla det ena för kvinnofrågor och det andra för försvarspolitik. Vi måste utmönstra våldet i alla dess former. Det innebär en nedrustningslinje. Vi tror inte att Sverige blir säkrare för att vi befäster Gotland och bestyckar Jas-planen.”
Vacker vision, visst. Inte särskilt sannolik dock, med tanke på hur människans historia sett ut hittills. För att skapa bättre förutsättningar för framtiden måste vi inrikta oss på att skapa så goda levnadsförhållanden som möjligt för så många av oss på planeten som möjligt. Jag vet inte om Schymans rosa socialism är det rätta instrumentet för det.
Sett denna?
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2410340-fi-s-valloften-kostar-en-halv-biljon
Nej, det hade jag inte. Tack för länken. En halv biljon, det var inte illa…
Artikeln i länken är kommenterad här: http://cornucopia.cornubot.se/2014/06/fis-valloften-kostar-500-miljarder-sek.html?m=1
Den vägen jag hittade artikeln. :)
Schyman tillåts se ut som en god retoriker eftersom inga journalister ställer hårda och kritiska frågor till henne.
Men det är ju klart om man gjorde det så kan Schyman alltid påpeka att hon granskas hårdare som kvinna,och därigenom slippa svara på frågorna.Och vem sympatiserar inte med ett offer.
Pingback: Gudrun är poppis i Turkiet | WTF?
Jag undrar vad god retorik är värd i förlängningen? Om ord och tomma löften är framtidens melodi, är den tydligen värd mycket i journalisters ögon i varje fall. För när vi har nermonterat välfärdsstaten för att tillfredsställa en vit överklasselit med feminism för ögonen är det just tomma löften. När vi dessutom sitter och spelar bongotrumma på pringles-burkar och sjunger Kumba Ja för att protestera mot att Putins styrkor nu har intagit Stockholms norra förorter och hela norra delen av landet, då är det tomma löften. När varje svensk är tvungen att betala merparten av vad hon och han tjänar, så är det återigen tomma löften. Det är som det gamla ordspråket säger Gudrun, vägen till helvetet är kantad av goda intentioner. Något sådant påstående förstår vare sig dock vare sig hon eller journalisterna från Södermalm, de har ju trots allt sommarhus i Falsterbo dit de kan fly.
På en tävling i Almedalen, där alla ju hänger just nu, vann Behrang ”Vi slänger ut Tintin” Miri titeln som Sveriges debattkung (jo, det är sant!). Om det hade funnits chans att kommentera under artikeln hade man väl strukit över ”bäst på att debattera” och skrivit ”Bäst på att smita från debatten / FIFY”. Det var ungefär det han gjorde i samband med Tintingate, drog ”jag är en förföljd svart antirasist”-kortet och schappade från att ta debatten i sak.
pris i de två moderna debatteknikerna ”dra ras -/kön – / sexualitetskortet fortast” och ”våga vägra debatten”?
:)
Ärligt talat, många som debatterar idag verkar ha svårt att förstå/acceptera att man aldrig kan *kräva* att publiken (eller media) ska svälja den bild debattören har av sig själv och sina motiv. Det finns en slags ”hej, här är jag, alla måste lyssna för här är den nya Drottningen!”-attityd som helt enkelt siktar på att det helst inte ska vara möjligt att förhålla sig till ståndpunkter eller argument utan att detta ses som ihopkedjat med att säga ja eller nej till debattörens person. Om ni inte köper det jag säger så förtrycker ni mig och mitt gäng, typ.