Gästinlägg: Oravsky om Den Nya Historieskrivningen

Den nya historieskrivningen

När Vladimir Putin besökte Budapest den 17 februari 2015 lade han en krans vid Hjältarnas torg och vid sovjetiska soldaters monument. I januari 1945 befriade sovjeterna Ungern från tyskar och pilkorsregeringen och samma månad greps även Raul Wallenberg av samma befrielsearmé. Samma sovjetiska Röda armé tågade den 24 oktober 1956 ånyo in i Ungern med tjugofyratusen soldater och en mängd tanks och kväste så småningom den politiska frihetssträvan som är allmänt känt som Ungernrevolten. Men innan revoltens totala kväsning, försökte Ungern dra sig ur Warszawapakten den 1 november 1956. Moskva lät inte detta ske.

Att Putin lade en krans vid det ovannämnda monumentet, kan lätt tolkas symboliskt, så som att det är inte omöjligt att sovjeterna kommer försvara ”deras” territorium, om han finner det nödvändigt.

Att Putin lade en krans vid det ovannämnda monumentet var inte mycket omskrivet i den svenska pressen vad jag vet, däremot varje gång han tar av sig kavajen och skjortan, för att visa sin hjältelika nakna bringa, skrivs det hur mycket som helst om, och jag kan inte annat än tycka att det är en felaktig prioritering av Putin-bevakningen.

Den 9 maj 2015 firade världen och inte minst Moskva, 70-årsdagen av andra världskrigets slut. Putin hade bjudit in världens alla potentater, men de flesta vände inbjudningen ryggen, med hänvisning till Rysslands expansiva utrikespolitik som ur EU-synpunkt är mest synlig i Ukraina. Den slovakiske statsministern Robert Fico flög däremot till Moskva och jag tycker att det var helt OK inte minst med tanke på att det dog över etthundrafyrtio tusen sovjetiska soldater under befrielsen av Tjeckoslovakien våren 1945.

Fico besökte Moskva även i början av juni 2015. Han känner sig nämligen manad att vara medhjälplig vid en fredlig lösning av Ukraina-frågan. Kvällen innan Fico landade på Rysk mark, sände den statliga televisionskanalen Rossia 1, ett 44 minuters dokument betitlat ”Warszawapakten” som en del av en populär serie av program med den gemensamma rubriken ”Hemlighetens avslöjande”. Filmen kan ses här: https://youtu.be/4ke7lCbg-1s

Det är åtminstone två påståenden som filmen ”avslöjar” vilka jag tycker borde uppmärksammas av den svenska pressen och som, tycker jag, är en smula mera intressanta än den ohämmade bevakningen av Putin som ”avslöjade” att Putin ”spårat tigrar i Sibirien”, ”poserat med en isbjörn” och ”flugit med tranor”.

Det ena är påståendet att krig i Jugoslavien och all annan destabilisering av världen, uppkommit genom upplösningen år 1991 av den fredsbevarande militäralliansen känd under namnet Warszawapakten,

den andra var, att det omintetgörandet av Pragvåren 1968, var inget annat än ren befrielse av tjecker och slovaker, vilka önskade sig inget annat än att Warszawa paktens soldater befriade dem från de kuppmakare som ville skada den Tjeckoslovakiska demokratiska socialismen.

Att detta är inget annat än ren historieförfalskning är inte alltför kul att bevittna. Jag är en av dem som lämnade Tjeckoslovakien efter Warszawapaktens ockupation av Tjeckoslovakien. Boken ”Utbrytarkungens knep : eller hur jag slutade ängslas och lärde mig älska Sverige” och appen ”Från Tjeckoslovakien 1968 till Sverige 2014 – Interaktiv berättelse om livet i det nya landet, baserad på antologin Utbrytarkungens knep” är mitt och mina forna landsmäns vittnesbörd om hur den ”befrielsen” gick till. Dessa anbefalles inte bara av Carl Bild, utan även av en lång radda recensenter och dessutom av den slovakiske ambassadören i Sverige och USA.
© vladimir oravsky