Genusverkligheten som social konstruktion – räddningstjänsten

brandrolandbengtssonARKIV Foto: Roland Bengtsson/ARKIV

Hamnar på sajten Jämställd.nu och närmare bestämt en text av Ulrika Jansson, fil dr och universitetslektor i genusvetenskap vid Centrum för Genusforskning, Karlstad universitet. Hon har forskat kring räddningstjänsten och kommit fram till (eller haft som utgångspunkt, ofta samma sak i genusvetarsammanhang) att:

”Räddningstjänsterna är en av de sista, i princip helt, mansdominerade miljöerna i det svenska arbetslivet med starka kopplingar mellan brandmannayrket och maskulinitet. Forskning har visat att de former av maskulinitet som idealiseras vid räddningstjänsterna villkorar kvinnors möjligheter att arbeta med risk- och krishantering. Karaktärsdrag som fysisk styrka och praktiska kunskaper förhärligas och används ofta som argument för att utestänga kvinnor.”

Det kan ju aldrig vara så att fysisk styrka och praktiska kunskaper är elementära om man t ex ska arbeta som brandman? Nejdå, det är bara fel former av maskuliniteter som idealiseras och förhärligas på räddningstjänsterna.

”Under den senaste tiden har antidemokratiska grupper brukat just sådana argument för att motverka jämställdhet och mångfald i räddningstjänsterna. Till exempel har Sverigedemokraterna interpellerat i riksdagen om att vita män diskrimineras vid rekryteringen av brandmän (2012/13:365) och att medborgarnas liv därmed skulle vara i fara.”

Om inte fluffargumentet om ideal och förhärliganden håller, tar man till guilt-by-association. Argumenten ”oro för människors liv” och ”vita män diskrimineras” bemöts inte i sig av genusvetaren. Istället kopplas de samman med SD och SD kopplas samman med antidemokrati. Att uttrycka oro för att människors liv skulle vara i fara och/eller att vita män skulle diskrimineras blir enligt guilt-by-association-kedjan antidemokratiskt och diskutabelt.

”Ökad jämställdhet inom krishanteringsområdet är naturligtvis väldigt viktigt, både för kvinnors och mäns villkor och möjligheter inom räddningstjänsterna men också för oss medborgare. I takt med antidemokratiska strömningar är det särskilt viktigt att fortsätta utmana och problematisera många gånger förlegade ideal och föreställningar som hindrar utveckling av risk- och säkerhetsfrågor.  Så heja på där i räddningstjänsten! Jag ser fram emot att fortsätta arbeta tillsammans med er för en jämställd räddningstjänst och i förlängningen ett jämställt samhälle.”

Här talas det inte längre ens om de relevanta argumenten som handlar om en oro för vad som händer om man t ex ger sig på de fysiska kraven för att bli brandman eller om diskriminering, det räcker med att vifta med antidemokrati-flaggan för att tysta eventuell kritik. Hur skulle det var om genusvetarkåren problematiserade och utmanade sina egna, icke verklighetsförankrade tesbildningar?

Mer om kvinnliga brandmän: Sydsvenskan 2008Helsingborgs Dagblad 2008

Jämställdhetsfeministern om detta här.

 

Om Susanna Holmén Waris

Susanna Holmén Waris, född 1968 i Salo, Finland, civilingenjör från KTH och frilanskonstnär som arbetar inom järnvägen. Bloggen handlar om allt från konst, politik och vetenskap till mode, humor och personliga erfarenheter. Välkommen!
Det här inlägget postades i feminism, Feminism - referensinlägg, genusvetenskap, jämställdhet, Okategoriserade, politik, pseudovetenskap, religion och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

10 svar på Genusverkligheten som social konstruktion – räddningstjänsten

  1. Pelle2 skriver:

    Det är tragiskt att Ulrika Jansson är så förblindad av sin genustro att hon tror att de fysiska kraven och ett praktiskt handlag är ett medel för att utestänga kvinnor
    från brandkåren. Hur har hon t.ex tänkt sig att en kvinna på kanske en och sextiofem
    skall kunna rädda kalle 110 kg och 1,82 cm lång från att bli innebränd om han ligger
    avsvimmad i brandområdet ? Skall hon klaga på strukturerna,patriarkatet och intersektionaliteten för att hon inte klarar av det ?

    Fast Ulrika tycker väl att det är ett lågt pris att betala för jämställdheten om en eller annan man dör pg.a av en kvinnlig brandman som inte klarar av dom fysiska kraven.

    Det är inte utan att man önskar att dom själva skulle hamna i en situation där de skall förlita sig på någon som inte lever upp till dom fysiska kraven..

    Fult också att hon försöker bunta ihop de som är kritiska mot genustomtarna med SD
    fast vem är förvånad ? Deras motto verkar vara ändamålen helgar medlen.

    • Susanna Varis skriver:

      Guilt-by-association kan man förvänta sig av en kulturofferkofta som Sveland, men om nu genusvetarkåren vill föreställa akademiker så är det minst sagt diskutabelt. Ytterligare tecken på att genusvetenskapen är en moras.

  2. Oj det här var den klokaste och viktigaste forskningen sedan Victoria Dyring motbevisade evolutionen på Vetenskapens värld härom veckan!
    Tack för det! :)

  3. Nils D skriver:

    ”Räddningstjänsterna är en av de sista, i princip helt, mansdominerade miljöerna i det svenska arbetslivet”
    Det råder en påtaglig blindhet hos feministerna om hur det ser ut i hantverksyrkena. Det är nästan 100%-igt manliga arbeten, men de arbetsplatserna syns inte från seminarierummen eller tidskriftsredaktionerna. Men exempelvis resandet av byggnadsställningar görs inför öppen ridå, och där kan man försöka räkna damerna – än har jag inte sett någon. Hantverksyrkena är i.o.f.s. inga glamour-yrken, inte på samma sätt som brandmannayrket, och därför inte intressanta för räknefeministerna.
    Det har genomförts något som kallas för en feministisk filmfasta, att det skulle bara tittats på film som gjorts av kvinnor – visst, det ser jag inte något principiellt fel med – men hur skulle det vara om man försökte sig på att göra film som bara filmats med kameror konstruerade av kvinnor, redigerade bara på datorer skapade damer, filmade i hus bara byggda av tjejer, transporterade i fordon framförda av bara flickor på vägar endast anlagda av det täcka könet?

  4. Pingback: Manliga brandmän – ett allvarligt problem. Lösningen är kvinnor! | Jämställdhetsfeministerns blogg

  5. Chade skriver:

    ”Under den senaste tiden har antidemokratiska grupper brukat just sådana argument för att motverka jämställdhet och mångfald i räddningstjänsterna. Till exempel har Sverigedemokraterna interpellerat i riksdagen om att vita män diskrimineras vid rekryteringen av brandmän (2012/13:365) och att medborgarnas liv därmed skulle vara i fara.”

    Ja, det där med att interpellera i riksdagen är ett av vår tids tydligaste tecken på en riktig antidemokrat!

    • Susanna Varis skriver:

      Absolut. I själva verket är allt självständigt tänkande och alla former av avvikande åsikter skrämmande tecken på antidemokratiska tendenser. In i fållan bara fårskallar och låt den store genusledaren berätta vad som är sanning, så att det blir demokratiskt och jämställt!

  6. Pingback: Vad har vi räddningstjänsten till? | Susanna's Crowbar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.