Spanska Inkvisitionen
I äldre tider hade vi Spanska Inkvisitionen som höll oss och framför allt den kontinentaleuropeiska befolkningen i Herrens tukt och förmaning, samt på den rätta lärans väg. De rödklädda herrarna i lustiga hattar (en humoristisk huvudbonad verkar ofta gå hand i hand med högre hierarkier i de troende sammanslutningarna av okänd anledning) använde sig av en arsenal av fantasifulla tortyrredskap för att pressa fram den ”rätta sanningen” ur sina offer. Dyrkan av Herren Gud fungerade som en symbolik för att människorna i realiteten erkände den högst världsliga makten som den katolska kyrkan representerade. Var man kättersk mot Gud, var man obstinat mot kyrkan och dess maktambition.
I moderna tider har denna ”gudstro” ersatts av någonting helt annat: en dyrkan för den perfekta kroppen. Inkvisitatorernas redskap har bytts ut mot andra, fantasifulla apparater, där den blekfeta befolkningen förväntas späka sig självt i jakt på de perfekta magrutorna och bicepsen. På tv-shop mässar fabrikanternas hurtfriska apostlar dagarna i ända sitt evangelium: nu, en ännu bättre Abdominterminatortyrannosaurusrexinazer de luxe 9000, som kommer att förvandla din degklump till lekamen till denna, fantastiska, plastikopererade variant. Utan ansträngning och billigt.
Så man går i fällan, sugen på quick fix för bilringarna, betalar 999.99 $ till något skatteparadis och får hem maskinen.
Ja, det finns en uppsjö av apparatur att välja på…
Det känns som att halva jobbet redan är gjort; jag har ju tagit tag i det här och beställt hem en träningsmaskin…men dom här gamla trasorna kan man ju inte träna i. Träningen blir såå mycket effektivare och roligare med…
Flashiga träningskläder
…lite flashiga kläder och nya, grymma skor! Ner på stan och shoppa lite. Dessutom shoppas det för den goda saken. Nu är minst 3/4 av jobbet gjort.
Alla grejer finns hemma. Nu kan man ju starta en träningsblogg och dagbok också…bra med lite pepping från likasinnade!
Sedan gör man en ansats att träna. Om man lyckas lista ut hur maskinen fungerar och hur man på ett korrekt sätt ska spänna fast sig, glida på, tumla runt, göra volter i den. Det går sådär. Man försöker ett par gånger till…sedan står maskinen där, samlar damm och är i vägen.
Man gillade inte träning innan och gör det inte nu heller, trots den fantastiska maskinen och de färgglada kläderna.
Maskinen hittar snart ett nytt hem i garaget eller förrådet. I väntan på…nästa modell.
Så vad handlar allt detta om? Kvalificerade sätt av självbedrägeri? Olika sätt att utnyttja människors längtan efter något slags utopiskt tillstånd för sina egna makt- och rikedomsambitioner? Jag vet inte riktigt. En kamp för odödlighet kanske? Förr i tiden med en hopp om ett bättre liv efter döden, numera med en hopp om en odödlig och icke-åldrande kropp.
Undrar vilka som är värst, gymfabrikanter eller Spanska inkvisitionen? Frågan är befogad då plågan är lika stor men kommer i olika former. Att vissa kanske tycker att den ena formen av utövning är nyttig och den andra inte fullt så nyttig, är i det här fallet ovidkommande. Plåga som plåga och pinoredskap som pinoredskap. Inte undra på att svenska garage har blivit sista viloplatsen för allehanda tortyrinstrument som går under beteckningen ”träningsredskap”, synd bara att de överhuvud taget köptes i första vändan.
Pingback: Självspäkning igen | Susanna's Crowbar