Vidriga kroppsideal och avundsjuka

 Bild från Ajour

Isabella ”Blondinbella” Löwengrip har i dagarna råkat ut för nätmobbing  på grund av semesterbilder som hon har lagt upp på sin blogg. Det tycks vara främst kvinnliga tyckare och bloggare som anser att Isabella inte är en godkänd representant för det anorektiska idealet som råder. Bra jobbat, flickor! Det är min erfarenhet att det främst är tjejer/kvinnor som har åsikter om hur andra tjejer/kvinnor ska se ut. Självklart deltar en del män (främst omogna och osäkra) i det slags tyckande också, men män i allmänhet verkar inte ha size zero som ideal. Modeindustrin, som främst påverkar kvinnor och deras ideal, dras med det gravaste skelettdyrkandet. Även herrtidningar, som mera påverkar pojkars ideal, har ofta mycket tunna modeller men med de obligatoriska silikonbollarna. Dessutom är modellbilder alltid retuscherade till än mer overklighet.

Åter till Blondinbella; stark och framåt som hon är står hon upp för sina kurvor och är stolt över sin kropp. Bara där borde hon förtjäna årets tjejegoboostarpris. Till saken hör att Isabella Löwengrip på intet vis ens är tjock, hon har en högst normal och sund fysik och är dessutom fantastisk vacker. Sund, frisk och strålande eller osund, sjuk och matneurotisk? Vilket kan tänkas vara vettigare?

Isabella gör sin grej och fogar sig inte i hur omgivningen tycker att hon ska vara. Det sticker väl i ögonen. Springa runt och vara snygg och framgångsrik och dessutom gilla sin kurviga kropp? Nä, så kan vi verkligen inte ha det. In i ledet med dig med dåligt självförtroende, ångest, missbruk och matneuroser så vi kan identifiera oss och suga näring ur andras misslyckanden när vi själva känner oss så misslyckade.

 Isabella på Bahamas. Surt sa räven…Foto från: http://blondinbella.se/ 

– : – : – : –

120211

Kloka Anna Bäsèn skriver i sin krönika:

http://www.expressen.se/halsa/anna-basen/anna-basen-det-ar-lasarna-som-har-problem—inte-hon/

Om Susanna Holmén Waris

Susanna Holmén Waris, född 1968 i Salo, Finland, civilingenjör från KTH och frilanskonstnär som arbetar inom järnvägen. Bloggen handlar om allt från konst, politik och vetenskap till mode, humor och personliga erfarenheter. Välkommen!
Det här inlägget postades i feminism, medier, Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

1 svar på Vidriga kroppsideal och avundsjuka

  1. Ulf Holmén skriver:

    Alla osäkra och misslyckade tjejer vädrar revansch för alla år av lidande, när de nu äntligen får ge sig på en offentlig person och ge henne lite välriktad nätstryk. Att hon är en förebild spelar ingen roll, hon är ju en offentlig person som dessutom retar folk till gallfeber därför att hon vågar och har modet att ifrågasätta några väletablerade svenska sanningar. Kanske är hon också måltavla därför att hon därmed inte inlemmar sig i ledet och gör det vi alla måste, sjunga i samma kör och i samma tonart. För i Sverige får man inte avvika, det är både farligt och bryter mot de sociala konventionerna och så ska det ju inte vara.
    Regel 1: Säg aldrig sanningen, Regel 2: Infoga dig i ledet och vet din plats, Regel 3: Ifrågasätt aldrig punkt ett eller två, Regel 4: Om du ändå sticker ut skallen och bryter mot regel 3, räkna med konsekvenser.
    Isabella Löwengrip är egen framgångsrik företagare – spegelmänniskorna i Sverige: Fy fy buuu, hon är snygg -spegelmänniskorna i Sverige: nu måste vi ta ner henne på jorden genom att påtala hur ful och misslyckad hon är, hon vågar ta bladet från munnen och säger faktiskt en och annan sanning som man kan nicka instämmande i – spegelmänniskorna i Sverige: utmåla henne som den jävla kossa hon är, alla medel är tillåtna och alla kanaler är öppna.
    Om spegelmänniskorna kan jag bara säga: Måtte det finnas ett helvete där dessa människor en dag hamnar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.