Apropå la Chapelle häromdagen…Elisabeth Ohlson Wallin är lite lite samma andas barn med tanke på storslagna scenerier som hämtade ur barockmålningar. Men där la Chapelle är gräll och popkulturell, är Ohlson Wallin mörk och allvarsam. Jag beundrar hennes oräddhet, särskilt i dessa tider då konstnärer blir utsatta för allehanda hot och attacker av ofta religiöst lättkränkta individer. När något blir så ”heligt” att det inte går att driva med eller debattera, eller ibland inte ens avbilda, då blir det farligt.
Här några exempel på Elisabeth Ohlson Wallins fantastiska verk, från bl a serierna ”In Hate We Trust”, ”Ecce Homo” och ”Tjackhora”:
Elisabeth Ohlson Wallin:
