Eftersom jag i förra veckan hade min utställning, har jag inte haft tid att hålla mig ajour med vad som händer i allas vår debattankdamm. Jag har noterat ett och annat, men inte riktigt hunnit skriva något. Vilket ju kanske är bra, det tyder på att jag även har ett liv… :)
Hur som haver; vapenaffärerna med Saudi-Arabien. Det främsta användningsområdet för vapen är att ha ihjäl människor och djur. Till en viss del finns de där för att skrämmas. Sverige vill sälja vapen till enbart dem som ska skrämmas med dem och numera vill man att dessa länder dessutom ha en demokratiskt vald ledning. Den svenska vapenexporten som varumärke ska vara förknippad med värderingar som demokrati, rättvisa, oberoende, frihet och trygghet. Lemlästade soldater eller civilbefolkning finns nog inte med i reklamfilmen. Ty Sverige är ett moraliskt föredöme för resten av världen. (Och så anklagar man amerikaner för att ha dubbelmoral…)
Min åsikt om vapenexporten är att en teknik sällan kan betraktas som entydigt ond eller god, allt hänger på hur den används, alltså på människan. De mänskliga konflikterna lär inte ta slut även om Sverige skulle bestämma sig för att sluta med vapentillverkning och -export. Visst kan man ha riktlinjer om vem man säljer vapen till, men man bör inte vara så värst förvånad när vapnen senare dyker upp i olika konflikthärdar rumtom i världen. Sedan finns aspekten med att det från forskning och utveckling av nya vapensystem ofta kommer biprodukter med civil användning till mänsklighetens fromma. Det förhoppningsfulla är att det tycks som världen blir en allt fredligare plats. Harvard-professorn Steven Pinker:
http://www.modernpsykologi.se/amnen/samhalle/manniskan-blir-allt-fredligare.htm
Steven Pinker. Bild: Google Images
Raggaeartisten Sizzla:s konsert i Stockholm stoppades eftersom han bland annat uppmanar till att ha ihjäl homosexuella i sina låttexter. Då är vi där igen; konstens frihet. SCUM-manifestet är ett konstnärligt verk som under obligatorisk närvaro bör förmedlas till gymnasieungdom, Sizzla får inte uppträda. Hatbudskap i konstnärliga verk bedöms helt efter vem hatet riktar sig mot. Heterosexuella män går bra att hata, homosexuella inte. Om detta och vikten av ett gott martyrskap skriver Lena Andersson i DN igår (ett av de få artiklar som ifrågasatt uppsättningen av SCUM-manifestet, eller åtminstone kritiserat den just genom en jämförelse med Sizzla):
http://www.dn.se/ledare/kolumner/alla-vill-hanga-pa-korset
Nu ska jag ut på promenad, men det kommer mera retrospektiv på artikelflödet snart…
Andra artiklar:
http://www.svd.se/kultur/sizzlas-konsert-installd-efter-facebookuppror_6959901.svd
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article14603271.ab
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/tolgfors-foll-offer-for-dubbelmoralen_6963397.svd
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/tolgfors-avgang-far-inte-tysta-debatten_6962501.svd
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=5046068
Att ökad politisk makt idag går hand i hand med samma förtryck som de då förtryckta (homosexuella) utsattes för igår, är inget annat än en modern skandal. Att man använder sin nyvunna makt till att censurera, förtrycka och knysta är en modern form av fascism som är skrämmande. Visst kan man skylla på att man som grupp blir provocerad och stigmatiserade, men det finns en enkel lösning på problemet – lyssna inte. Tycker man inte om ett TV-program fortsätter man förhoppningsvis inte att titta. Det är likadant här – fortsätt inte att lyssna, eller ännu bättre lyssna inte alls. Jag skulle till och med vilja påstå att den som vet eller har en aning om vad Sizzla försöker säga, men lyssnar ändå har ett av två skäl till detta. Antingen berör inte budskapet en utan musiken är viktigare och mer intressant för lyssnaren därför att man inte blir provocerad, eller så vill man lyssna på något för att bli förbannad. I det senare fallet är det frågan om att vissa människor tycks vara beroende av att få bli just förbannade, det är som om de var ilske-knarkare precis som t ex skinnskallar kan bli hat-knarkare. Att bögar och flator har blivit utsatta för detta hat i det förflutna, ger dem inte rätten att utöva samma känslor på andra och definitivt inte att tysta dem. Så enkelt är det.