Foto: Allover
Vem pratar om det? Relationsvåld är ett mera användbart begrepp som har börjat användas mer och mer, men i slutändan är det rådande perspektivet fortfarande att män är förövare, kvinnor offer.
Igår kunde man i Hallandsposten läsa om kvinnan som kissade på en sovande man samt misshandlade en ennan kvinna:
http://hallandsposten.se/nyheter/halland/1.1745042-kissande-kvinna-atalas
Och nej, det är inte enbart enstaka exempel. Statistik från till exempel Finland har på senare tid uppvisat lika stora och större siffror för kvinnor som utövare av våld. Ingenstans räknas heller det psykiska våldet som kvinnor kan utöva.
Kvinnan som knivhögg sin partner, tvåbarnspappan till döds på midsommarafton:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15313970.ab
Det vore önskvärt att de grupper som i den schablonmässiga föreställningen om kvinnan som offer och mannen som utövare, kvinnor med aggressionsproblematik och män som blivit offer för relationsvåld, också sågs av samhället och kunde få det hjälp och stöd de behöver.
Det finns alltför mycket fördomar, skam, hånfullhet och putslustighet kring de här problemen som trots att vissa förnekar det i allra högsta grad finns. Våld kommer inte med en kromosomtyp, med ett könshormon eller med en kultur, det kommer med att vara människa. Alla människor är kapabla till våld om man inte har eller har lärt sig självkontroll, detta faktum är inte gud givet män eller män från en viss kultur utan alla MÄNNISKOR. Visst, att stoppa huvudet i sanden fungerar ju alltid, förnekelse hjälper ju inte direkt till och leder inte heller till någon självinsikt. Är det några som är duktiga på att just stoppa huvudet i sanden och inte se verkligheten för vad den är, så är det dagens feminister. Inte bara kommer de att förneka de påståenden jag gör nu, de kommer också med en dåres envishet tala om mäns våld mot kvinnor. Så låt oss stanna där en stund.
Mäns våld mot kvinnor finns, detta kan ingen förneka. Likaväl finns kvinnors våld mot män, men detta förnekas hej vilt. Mäns våld heter det, detta antyder att alla män skulle antingen utöva våld eller vara kapabla till att utöva detta om så behövdes. Inget kan dock bli mer fel. Tittar man på statistiken så är det en bråkdel av männen som står för detta. Trots solklara siffror heter det alltså ”mäns våld”, bara där begår kvinnorörelsen en generalisering med andra ord. Generaliseringar är med andra ord grunden för ett påstående och kallas i vissa sammanhang till och med vetenskap, ett skrämmande faktum som inte är så lite kränkande mot en hel grupp. Kanske dags att anmäla genusteoretiker för hets mot folkgrupp.
Ja, varför inte? Men det tycks finnas en blind fläck när det gäller definitionen av grupper som kan utsättas för hets mot; vita, heterosexuella, medelålders män är det snarare påbjudet att hetsa mot i pk-sammanhang. Ibland räcker det med hela gruppen män.