Jag tycker mig ha skönjt en hel del positiva tecken om en jämställdhetsdiskurs som inte enbart innebär det feministiska perspektivet i media på sistone. Jag kan nämna Maria Ludvigsson och Erik Helmersson, men också t ex denna artikel med ett perspektiv som ser även männens svårigheter. Allt detta är positivt, agendan måste nyanseras från den inbankade feministiska idén om ”männens strukturella överordning och kvinnors underordning”, samt den marxistiskt inspirerade uppdelningen av människor i fastslagna kategorier som ingår i en fastslagen makthierarki.
Därför blir jag något överraskad av en artikel i dagens Aftonbladet, där hela Sveriges upphöjda och omhuldade favorithomos, Gardell och Levengood, kritiseras i häftiga ordalag av ett antal personer ur mediaeliten:
Gubbar hit och gubbar dit är ju välkänt språkbruk lite varstans när man menar att uttrycka sig nedsättande om framförallt vita, heterosexuella, medelålders män och det är verkligen inget jag uppskattar. Men det annorlunda i detta sammanhang är att det är inte två traditionellt medelålders, vita, svenska heteromän allt handlar om, utan just det mest framstående och av kultureliten och hela folket omfamnade, normbrytande gay-paret Gardell/Levengood. Dessutom gör man reflektionen att hade tweetsen handlat om tjejer hade paret varit lynchade för länge sedan.
Anledningen till reaktionerna är ett antal sexistiska tweets som paret skickat under melodifestivalen om bland andra Danny Saucedo och Yohio:
”Nej nu är jag uttråkad! Danny, gör din plikt: slit av dig lite kläder!”, skrev Jonas Gardell den 16 februari.
Under finalen i lördags la Mark Levengood ut en bild på Saucedos ryggtavla med texten:
”Kanske lite suddigt – Men uppriktigt sagt, som fotograf bryr jag mig inte när jag tar Danny bakifrån”.
När paret konfronteras haglar härskarteknikerna:
Det är alltså fullt möjligt att vara härligt och befriat gay (och därmed definitionsmässigt underordnad) och vit, medelålders och sexistisk (mot män dessutom) samtidigt. Strukturer och patriarkat var det ja…
Mera om Grävgate och Gardell/Levengood bland annat på Aktivarum
Det var Joakim La Motte som först uppmärksammade detta, han har även skrivit en del annat om det
http://hotlamotte.com/
Tack för länken. Hägglund har helt rätt.
”Dessutom gör man reflektionen att hade tweetsen handlat om tjejer hade paret varit lynchade för länge sedan.”
Håller med om detta. Tänker samtidigt att om motsvarande kommentarer yttrats av två kvinnor så hade det inte tagits upp någonstans överhuvudtaget, vilket jag i och för sig tycker skulle vara helt rätt. Känns som alla är så oerhört känsliga för allt. Man letar efter anledningar att känna sig kränkt och utsatt. Sedan vill man att alla andra människor utom en själv ska ta ansvar för att jag behandlas korrekt. Märklig inställning. I mitt liv är det tämligen enkelt (antagligen eftersom jag är man och därmed glider på en räkmacka genom livet). Om någon behandlar mig på ett sätt jag inte uppskattar så meddelar jag den personen (”hen” if you will) att jag accepterar inte att du som individ behandlar mig som individ på det här sättet. Jag har inget behov av att först inordna personen i ett större sammanhang/gruppering (dvs göra en grov generalisering) för att på så sätt få den enskilda händelsen att framstå som mycket större/värre än vad den är. Det vore onekligen bekvämt om ”andra människor” hela tiden såg till att jag aldrig behöver stå upp för mig själv. Tyvärr fungerar det inte så. Man får stå upp för sig själv. Man ger respekt där man får respekt och vice versa. Jag visar var mina gränser går och gör folk påminda om jag anser att de överskrids.
Om en äldre/yngre/homosexuell/hetro/bi/trans/man/kvinna ger mig en komplimang så blir jag glad och tackar. Det förgyller min dag. Om någon uppskattar en fysiskt eller psykiskt på något sätt så har jag svårt att se hur man kan känna sig kränkt eller förminskad av det. Vilket jag får en känsla av att man gör endast när det kommer från en person man inte själv är attraherad av. I övrigt är det helt okej.
Förlåt, det spårade helt ur det här inlägget. Ville egentligen bara säga att jag håller med dig. Har blivit lite av en stammis här, även om jag inte kommenterar..
Ha det!
/Danne
Tack för kommentaren, väl talat!
Jag håller fullständigt med dig och inte behöver du be om ursäkt för kommentaren, det är bara roligt att få lite längre sådana!
Ja, det blir väldigt omständigt att leva som en del av dessa feminister gör, med genusglasögon ständigt på och där man inte ser individer utan medlemmar av allsköns kollektiv som alltid ska inordnas i fastslagna system av över- och underordning. En hel del av energin tycks också gå till att köra alla sina upplevelser genom en könsmaktsteorigenerator som ur andra ändan spottar ur sig befästelser i form av ”nu är du underordnad”, ”nu är du utsatt för härskartekniken dubbelbestraffning” och alla svaren lägger alltid skulden hos den överordnade förtryckargruppen män. Generatorn är nämligen konstruerad så, den ger inga andra svar. Eget ansvar finns inte med i programmet.
Vad trevligt att höra att du är en ”stammis” på Crowbar, sådant uppskattar jag!
Ha det gott själv!
Härligt att min favorit Levengood kan göra bort sig ibland också.
Pingback: Försöker bli mer optimistisk | Kimhza Bremers Bodega
Om några kända medelålders män sexskämtat om Gina Dirawi hade folk skrikigt så högt som möjligt om vilka gubbsjuka äckel männen i det påhittade scenariot är.
Eller när en massa medelålders kända kvinnor twittrade väldigt mycket om Anton Hyséns bakdel (även Gardell gjorde det), hade en massa heterosexuella manliga diton gjort det samma mot någon ung tjej så hade folk direkt upprört över att de ser det stackars flickebarnet som ett sexobjekt och inte som en kvinna/de har en skev kvinnosyn/ de är gubbslem etc etc. Jag är rätt säker på att Gardell också hade avfärdat de som gubbsjuka sexister.
Det är som när det t ex skrivs om ”tafsande kändisar” i media, då gör media och läsare en väldig skillnad beroende på vilket kön den utsatte har.
Alla minns väl t ex vilket jävla liv det blev förra året när Torsten Flinck lade handen på röven på Gina när de skulle kramas i melodifestivalen även fast hon själv inte tog illa upp och även sade att hon tyckte folk skulle lämna honom ifred.
Hade t ex valfri medelålders kärring mot någon yngre programledare eller deltagare i samma program hade det bara kallats ”rumpkupp” och folk (samma personer som förfasades över Flinck) hade fnissat i kör.
Kommer ihåg en säsong i Lets Dance när den kvinnliga programledaren slet upp en manlig tävlandes skjorta och smekte hans mage och vilket liv det då blev…. ….eller nä just det, det blev det ju inte. Lika när Sanne Salomonsen grabbade tag om Schyfferts nakna skinkor i melodiskiten för X antal år sedan.
Eller när komikern Mikael Tornving för några år sedan berättade i ett radioprogram om när han som ung jobbade på ett ålderdomshem och där blev antastad av en gammal tant som efter att ha tiggt till sig en kram av honom passade på att greppa honom på kuken med orden ”Det var länge sedan man fick hålla i en sån”. Programledarna asgarvade och tyckte att det var en väldigt rolig tant fast Tornving påpekade att han inte alls tyckte det var roligt.
Hade könsrollerna varit ombytta så kan jag garantera att ingen av dem hade tyckt att det var en rolig och charmig gammal gubbe.
Javisst, så är det ju. Snuskgummor är bara så där härligt, sexuellt befriade och vågar skapa erkännande för den äldre kvinnans sexualitet, inte riktigt samma sak för äldre män. Kvinnors (feministers) hat mot vita, heterosexuella, medelålders män är bara ett tecken på befogad kamp och frigörelse från patriarkatets ok, men nåde den som vågar kritisera, då är du kvinnohatare som förtjänar att löpa gatlopp i media eller bli berövad din rätt att uttrycka dig i vilket som helst forum. Det fina hatet som kommer från vänstern och feministerna kontra det fula hatet från alla som inte tycker som de själva.
Enligt den marxistiskt färgade maktanalysen kan inte en vit, heterosexuell man bli varken mobbad eller kränkt eller utsatt för orättvisor och kränkningar, eftersom han definitionsmässigt befinner sig i överläge och högst upp i hierarkin.