Jag hittar inte artikeln på SvD:s nätupplaga än så länge.
…är, som vi redan känner till, den alldeles för låga andelen kvinnor inom teknikbranscher. (Med risk för att låta som allas vår Jämställdhetsfeminister.)
Den tidigare jämställdhetsministern Nyamko Sabuni arbetar numera för ÅF (tidigare Ångpanneföreningen), för att ändra på detta missförhållande genom att enbart anställa kvinnor under en månad. Att anställa enbart kvinnor när underlaget av ingenjörer, som torde vara den främsta gruppen i rekryteringsunderlaget, består av ca 15 % kvinnor är ett exempel på utmärkt jämställdhetsarbete, eller hur?
”Idag är endast en av tio yrkesverksamma ingenjörer med en gymnasieingenjörsutbildning kvinnor, visar statistik från Statistiska Centralbyrån. Bland anställda med högskoleingenjörs- eller civilingenjörsutbildning är drygt två av tio kvinnor.”
Ur en annan artikel på samma tema.
I dagens artikel:
”Ingenjörsyrket har länge varit mansdominerat, men i takt med högre krav på jämställdhet har de tekniska utbildningarna och branscherna tvingats ta stora steg.”
Ok. Definitionen av jämställdhet lyder ju numera att det i alla delar av samhället ska vara en 50/50-fördelning mellan kvinnor och män. Ni som följt min blogg vet att jag skrivit om det vettlösa i denna definition ett antal gånger tidigare och kritiserat bl a att man med hull och hår accepterat den genusvetenskapliga beskrivningen av könet som en social konstruktion och på kuppen kört över människors fria vilja och preferenser. Regeringens jämställdhetspolitiska mål här, där jag f.ö. kan notera att den avgående regeringen valde att lyssna på Sveriges Kvinnolobby (s.9):
”Regeringen ansåg det viktigt att förtydliga att det bakom det våld som kvinnor ut-sätts för oftast finns en manlig förövare, varför det tidigare använda könsneutrala begreppet ”könsrelaterat våld” ersattes av ”mäns våld mot kvinnor””
Här, under punkt 9, våld, kan ni läsa om Sveriges Kvinnolobbys lobbande för att alla andra offer för relationsvåld än kvinnor och alla andra utövare för densamma än män ska osynliggöras.
Tillbaka till ämnet. Jag hittar inte vid genomskummandet ett direkt uttryck för exakt könsfördelning, men formuleringar som:
”Strategin omfattar 68 åtgärder som syftar till att motverka könsuppdelningen på arbetsmarknaden, att främja jäm-ställda villkor för entreprenörskap samt att uppnå ett jämställt deltagande i arbetslivet och jämställda arbetslivsvillkor.”
andas att det är ditåt man strävar. (Jag borde förresten läsa och kommentera den avgående regeringens jämställdhetspolitiska mål för att ha som referens för det som kommer…) I dessa jämställdhetspolitiska mål finns också särskilda insatser för jämställdhet inom skolan och den högre utbildningen och jag undrar därför vad man konkret vill göra då man bör ha upptäckt att det framförallt är pojkar och män som är förfördelade i grundskolan och sämre representerade inom de högre utbildningarna. Tänker man vara konsekvent i sin 50/50- vision, eller har vi tagit klivet över till ”Ju fler kvinnor – desto bättre jämställdhet” även officiellt. Ja, jag vet att vi får en ny regering, men frågan kan i högsta grad riktas till även dem, eftersom analysen bygger på en radikalfeministisk politik, något som både S, Mp och V omfamnar.
Så här ser en del av statistiken kring den högre utbildningen ut:
Område efter område av de utexaminerade från högskolor och universitet domineras av kvinnor, men den stora jämställdhetspolitiska utmaningen ligger i att få fler kvinnor in i även teknikbranschen?
